Språk och kultur
Grundlagen garanterar alla rätten till eget språk och egen kultur. När det gäller Finlands nationella språk, finska och svenska, har tvåspråkigheten fastställts i vårt land. De språkliga och kulturella rättigheterna för minoritetsgrupperna, såsom samerna och romerna, åtnjuter också grundlagsskydd. Teckenspråket kan som språkligt system jämställas med talade språk.
Finland är ett tvåspråkigt land där nationalspråken är finska och svenska. Var och en får använda finska eller svenska när hen uträttar ärenden med myndigheter. Med tanke på jämlikheten för den finskspråkiga befolkningen och den svenskspråkiga befolkningen är det viktigt att de samhälleliga tjänsterna ordnas på båda nationalspråken. Även utbildning och informationsförmedling på eget språk är viktiga grundläggande faktorer för att tillgodose de språkliga rättigheterna.
Språkklimatet enligt talarna av nationalspråkens upplevelse
Svensk- och finskspråkigas erfarenhet av relationerna mellan språkgrupperna i hemkommunen (2020)
Ruotsin- ja suomenkielisten kokemus kotikuntansa kieliryhmien välisistä suhteista
Uppdaterad den 1 juni 2023
Relationerna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga i hemkommunen 2020 enligt den finskspråkiga minoriteten och den svenskspråkiga minoriteten samt enligt majoriteten
Ruotsin- ja suomenkielisten väliset suhteet kotikunnassa vuonna 2020 suomenkielisen vähemmistön ja ruotsinkielisten vähemmistön ja enemmistön mielestä
Uppdaterad den 1 juni 2023
Upplevelse av förändringar i relationerna mellan finsk- och svenskspråkiga i kommunen under de senaste åren (2020)
Kokemus suomen- ja ruotsinkielisten välisten suhteiden muutoksesta kunnassa vuosien aikana
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSpråkbarometern 2020, figurer 2.1, 2.2 och 2.4, Marina Lindell / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:3
Tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster på svenska
Vitsord för kommunens social- och hälsovårdstjänster när det gäller språket
Kunnan sosiaali- ja terveydenhuollon palveluille kielen kannalta annetut arvosanat
Uppdaterad den 1 juni 2023
Genomsnittliga vitsord när det gäller språket inom social- och hälsovården
Sosiaali- ja terveydenhuollon kielen kannalta annetut keskiarvosanat
Uppdaterad den 1 juni 2023
För att underlätta jämförelsen av de genomsnittliga vitsorden för språk i social- och hälsovårdstjänster används index där olika tjänster har kombinerats enligt tabellen nedan.
| Index för social- och hälsovården | Index inom hälso- och sjukvård | Index för socialvård |
|---|---|---|
| Läkarmottagning på hälsostation | Läkarmottagning på hälsostation | |
| Sjukskötares mottagning på hälsostation | Sjukskötares mottagning på hälsostation | |
| Mödra- och barnrådgivning | Mödra- och barnrådgivning | |
| Jour | Jour | |
| Vård på sjukhus | Vård på sjukhus | |
| Tandvård | Tandvård | |
| Mentalvårdstjänster | Mentalvårdstjänster | |
| Socialarbete | Socialarbete | |
| Äldreomsorg | Äldreomsorg | |
| Hemvård och hemservice | Hemvård och hemservice | |
| Funktionshinderservice och stödåtgärder | Funktionshinderservice och stödåtgärder |
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSpråkbarometern 2020, figurer 3.1, 3.4 och tabell 3.1, Marina Lindell / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:3
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på svenska
Viktiga punkter 2021
89 %
av finlandssvenskarna nås av Svenska Yle varje vecka
7,2 / 10
Svenska Yles vitsord för betydelsen av personlig medieanvändning
2 593
timmar TV-sändningar (Yle Fem)
18 065
timmar radioprogram (Svenska Yle)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Svenska Yles framgång i public service-uppdraget (vitsord på skalan 1–6, där 1 = ”mycket dåligt” och 6 ”mycket bra”)
Svenska Ylen onnistuminen julkisen palvelun tehtävässä (arvosana skaalalla 1–6, jossa 1 = ”erittäin huonosti” ja 6 = ”erittäin hyvin”)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Samerna är det enda urfolket i Finland och Europeiska unionen. Som urfolk har samerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Det finns en separat lag om användning av samiska hos myndigheter och den tryggar de samiskspråkigas rätt att uträtta ärenden hos myndigheter på eget språk. I Finland talas tre samiska språk, nämligen nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Alla samiska språk som talas i Finland är utrotningshotade språk.
Sämikielah
Sämmiliih láá Euroop union kuávlu áinoo algâaalmug. Sämmilijn algâaalmugin lii vuoigâdvuotâ paijeentoollâđ já ovdediđ jieijâs kielâ já kulttuur. Sämikielâi kevttimist virgeomâháin lii asâttum jieijâs laahâ, moin sämikielâláid torvejuvvoo vuoigâdvuotâ ášástâllâđ virgeomâháin jieijâs kielân. Suomâst sárnojeh kulmâ sämikielâ: tavesämikielâ, anarâškielâ já nuorttâlâškielâ. Puoh Suomâst sarnum sämikielah láá uhkevuálásiih kielah.
Sámegielat
Sápmelaččat leat Suoma ja Eurohpa uniovnna guovllu áidna eamiálbmot. Sápmelaččain eamiálbmogin lea vuoigatvuohta bajásdoallat ja ovdánahtti gielaset ja kultuvrraset. Sámegielaid geavaheamis eiseválddiid olis lea ásahuvvon iežas láhka, mainna dorvvastuvvo sámegielalaččaide vuoigatvuohta dikšut earániid eiseválddiid olis iežaset gillii. Suomas hubmojuvvojit golbma sámegiela: davvisáme-, anáraš- ja nuortalašgiela. Visot Suomas hubmon sámegielat leat uhkivuloš gielat.
Sääʹmǩiõl
Säʹmmla liâ Lääʹddjânnam da Euroopp unioon vuuʹdoʹdinak alggmeer. Säʹmmlainalggmeeran lij vuõiggâdvuõtt ââʹnned da viikkâd ooudâs ǩiõlâs da kulttuurâs. Sääʹmǩiõli âânnmõõžžâst veʹrǧǧniiʹǩǩin lij šiõttuum jiijjâs lääʹǩǩ, koin tuõrvât sääʹmǩiõllsaid vuõiggâdvuõtt äʹššeedveʹrǧǧniiʹǩǩin jiijjâs ǩiõlin.Lääʹddjânnmestmainstet kolmm sääʹmǩiõl:tâʹvvsääʹm,aanarsääʹm da nuõrttsääʹm. Puk Lääʹddjânnmest mainstum sääʹmǩiõl liâ vaarvuâla ǩiõl.
Tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster på samiska
De svarade på Samebarometern 2020:s syn på tillgången till service på sitt eget samiska språk
Vastanneiden näkemys palvelun saatavuudesta heidän omalla saamen kielellään
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSamebarometer 2020. Laura Arola / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:1
De svarade på Samebarometern 2020:s syn på tillgången till service på sitt eget samiska språk
Vastanneiden näkemys saamenkielisten palveluiden saatavuuden kehityksestä viime aikoina
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSamebarometer 2020. Laura Arola / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:1
Utvärdering av social- och hälsovårdstjänster på samiska i berättelsen om tillämpningen av den samiska språklagen
Enligt byrån för samiska språket och samiska språkrådet som tillsatts av sametinget tillgodoses inte samernas språkliga rättigheter på det sätt som avses i 17 § 3 mom. i grundlagen och i den samiska språklagen. Det finns i synnerhet brister i antalet samiskspråkiga anställda, tjänsternas tillgänglighet och det faktum att samerna i strid med 1 § i den samiska språklagen fortfarande ofta särskilt måste åberopa sina språkliga rättigheter för att de ska iakttas. De mest utsatta grupperna är talarna av enaresamiska och skoltsamiska. Även de språkliga rättigheterna för samer som bor utanför samernas hembygdsområde tillgodoses i låg grad. När tjänsterna har överförts till nätet och de riksomfattande telefontjänsterna har myndigheterna inte tagit hänsyn till möjligheten att uträtta ärenden på samiska. Det finns ingen möjlighet att uträtta ärenden elektroniskt.
Samernas språkliga rättigheter inom social- och hälsovården i kommunerna inom samernas hembygdsområde tillgodoses i låg grad (bland annat Samebarometern, 2016). Äldre samiskspråkiga får hemservice eller service som tillhandahålls vid serviceboenden på sitt eget modersmål när en samiskspråkig arbetstagare har sitt arbetsskift. Det råder brist på samiskspråkiga arbetstagare särskilt inom läkartjänsterna, rådgivningarna, skolhälsovården, hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, missbrukar- och mentalvårdstjänsterna samt institutions- och serviceboendetjänsterna för äldre.
I statsbudgeten har det sedan 2002 funnits ett separat anslag för att trygga social- och hälsovårdstjänster på samiska i samernas hembygdsområde. Finansieringen betalas via Sametinget och är en viktig del av samernas grundlagsenliga självstyre, genom vilket samerna centralt kan påverka tillhandahållandet av de tjänster som är riktade till dem och styra upprätthållandet och utvecklingen av sitt språk och sin kultur i sitt bostadsområde. Den särskilda finansieringen är särskilt viktig för tryggandet av tillgången till tjänster på skolt- och enaresamiska, men när det gäller sätten att anordna tjänster och deras innehåll har man förutom språket även kunnat ta hänsyn till de samiska klienternas kulturella särdrag. År 2019 uppgick understödet till sammanlagt 480 000 €. Någon indexhöjning av det särskilda anslaget har dock inte gjorts efter 2004.
I kommunerna i samernas hembygdsområde tillhandahålls tjänster på samiska på vissa håll i låg grad bland annat inom social- och hälsovårdssektorn på grund av bristen på yrkesutbildad samiskspråkig personal och på grund av den dåliga informationen som ges om tjänsterna. Under perioden för berättelsen är även tillhandahållet av tjänster på samiska i social- och hälsovårdsreformen och finansieringen av den ett orosmoment. Man befarar att spartrycket i landskapsmodellen ytterligare kommer försämra servicen för samiskspråkiga. Man måste satsa på tillgången till samiskspråkig personal genom att öka den samiskspråkiga befolkningens utbildningsmöjligheter inom samernas hembygdsområde samt genom att aktivt anordna språk- och kulturutbildning på olika nivåer.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Berättelse om genomförandet av samiska språklagen 2016-2019 (Berättelser till sametinget enligt 29 § i samiska språklagen), byrån för samiska språket & språkrådet tillsatt av sametinget
Antalet deltagare i undervisning i samiska
Antalet deltagare i undervisning i samiska i grundskolan och gymnasiet per år
Saamen kielten opetukseen osallistuvien lukumäärä peruskoulussa ja lukiossa vuosittain (kielittäin)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Saamenkielisen, kaksikielisen ja kielikylpyopetuksen oppilasmäärät (kotiseutualue)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Sametingets utbildnings- och läromedelsbyrå
Antal deltagare i undervisning i och småbarnspedagogik på samiska
Antal elever i samiskspråkig och tvåspråkig undervisning samt språkbadsundervisning
Saamenkielisen, kaksikielisen ja kielikylpyopetuksen oppilasmäärä
Uppdaterad den 1 juni 2023
- Utöver det som presenteras i diagrammet var det mindre än 5 elever i hela landet på den grundläggande utbildningen på skoltsamiska under läsåret 2021–2022.
Antal elever per läsår enligt undervisningsnivå läsåret 2021–2022
Uppdaterad den 1 juni 2023
- Utöver det som presenteras i diagrammet fanns det under läsåret 2021–2022 färre än 5 elever i hela landet i den grundläggande utbildningen på skoltsamiska och förskoleundervisningen på enaresamiska samt i förskoleundervisningen på nordsamiska utanför hembygdsområdet.
Antalet barn inom den samiska småbarnspedagogiken
Saamelaisen varhaiskasvatuksen lapsimäärät
Uppdaterad den 1 juni 2023
Av de samiska barnen under skolåldern bor redan 70 % utanför samernas hembygdsområde. Dessa barn är de mest utsatta grupperna när det gäller tjänster på det egna språket och inom den egna kulturen. Trots att lagen om småbarnspedagogik förpliktar till att anordna småbarnspedagogik på det egna språket även för samiskspråkiga barn som bor utanför hembygdsområdet, omfattas endast en del av barnen av tjänsterna på det egna språket, eftersom det utanför kommunerna i hembygdsområdet endast finns få småbarnspedagogiska tjänster på samiska.
Antalet barn i språk- och kulturbon enligt språk
Kieli- ja kulttuuripesien lapsimäärät kielittäin
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Sametingets utbildnings- och läromedelsbyrå
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på samiska
Yleistä
Yle Sápmi är en del av Yles nyhets- och aktualitetsverksamhet. I uppgifterna ingår innehåll och tjänster på samiska och som gäller samekulturen som stöder de samiska språkens och den samiska kulturens livskraft. Yle Sápmi producerar regelbundet ljud-, video- och textinnehåll på tre samiska språk som talas i Finland, det vill säga enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska samt på finska. Utöver nyhets- och aktualitetsutbudet omfattar utbudet kultur, program för barn och unga samt andligt innehåll för radio, tv, webben, Yle Arenan och sociala medier. Den samiska redaktionen har redaktörer i Enare, Enontekis och Utsjoki samt i huvudstadsregionen.
Viktiga punkter 2021
8 timmar
radioprogram på samiska per dag
Yle Sámi Radio sänder radioprogram i cirka 8 timmar på vardagar. Antalet radioprogram minskade något 2021, eftersom radioprogrammen för unga vuxna har överförts från radio till sociala medier.
154 000
genomsnittligt antal tittare på nyheter på samiska
2021 erbjöd Yle Sápmi tv-tittare på samiska främst nyheter, aktualitets- och barnprogram.
1 000
webbartiklar på samiska
År 2021 publicerades cirka 1 000 webbartiklar på samiska och de hade i genomsnitt drygt 55 000 webbvisningar per vecka.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Tjänster på samiska i radio och tv 2017–2021
Saamenkieliset palvelut radiossa ja televisiossa 2017-2021
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Digitalisering av tjänster på samiska
Över 40 %
av de samiskspråkiga skulle använda mer elektroniska tjänster på sitt eget modersmål
8
myndigheter har webblanketter på samiska
1
myndighet tillhandahåller e-tjänster på samiska
Enligt Sametingets berättelse till statsrådet 2021 har digitaliseringen och övergången av tjänster till stora elektroniska system avsevärt försvårat tillgången till tjänster på samiska, eftersom samiskspråkiga tjänster helt har förbisetts och myndigheterna inte har avsatt tillräckliga resurser för att utveckla dessa tjänster.
Enligt berättelsen 2022 grundade Sametinget under berättelseåret ett nätverk för myndighetstjänster på samiska, Mii ovttas, vars verksamhet i betydande grad har bidragit till en positiv utveckling i myndigheternas vilja att utveckla sina tjänster på samiska. Den största utmaningen med tanke på tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna kan dock anses vara att det saknas helt elektroniska servicekanaler på samiska i myndighetstjänsterna.
I enlighet med 7 § i sametingslagen utarbetar Sametinget för utarbetande av regeringens berättelse årligen för statsrådet en berättelse över betydelsefulla händelser i utvecklingen av de frågor som särskilt angår samerna..
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladBerättelse för 2021 enligt 7 § i sametingslagen 2021, Sametinget
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladBerättelse för 2021 enligt 7 § i sametingslagen 2022, Sametinget
Om samiska kunde användas i större utsträckning i kommunens och statens elektroniska kommunikation, skulle du använda samiskspråkiga tjänster?
Jos saamen kieltä voisi käyttää nykyistä laajemmin kunnan ja valtion sähköisessä asioinnissa, käyttäisitkö saamenkielistä palvelua?
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSamebarometer 2020. Laura Arola / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:1
Tillgången till digitala tjänster på samiska för de centrala myndigheter och aktörer på vilka den samiska språklagen tillämpas
Sametingets byrå för samiska språket har granskat tillgången till elektroniska tjänster och digitala blanketter när det gäller de digitala tjänsterna, det vill säga vilka e-tjänster som finns tillgängliga på samiska och vilka myndigheter som erbjuder tjänster på samiska elektroniskt på sin webbplats. Uppgifterna har samlats in för de centrala myndigheter och aktörer på vilka samiska språklagen tillämpas samt för alla tre samiska språk som talas i Finland, det vill säga nord-, enare- och skoltsamiska.
Myndigheternas tjänster är redan idag i stor utsträckning webbaserade, men samerna kan i regel inte uträtta ärenden hos myndigheter på sitt eget språk. Det finns endast en e-tjänst på samiska, Polisens e-tjänst, som endast finns på nordsamiska. De övriga samiska språken har inte en enda e-tjänst.
Elektroniska blanketter på samiska finns hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, FPA, Lantmäteriverket, LPA, polisen, Utsökningsväsendet, Skatteförvaltningen och riksdagens justitieombudsman. Antalet elektroniska blanketter hos myndigheter varierar från en blankett till över trettio blanketter. Det finns sammanlagt 156 blanketter, varav 87 är på nordsamiska, 38 på enaresamiska och 31 på skoltsamiska (läget i februari 2023). De flesta myndigheter har endast elektroniska blanketter på nordsamiska, men FPA och Utsökningsväsendet har blanketter på alla de tre samiska språken.
Myndigheterna har redan relativt många webbplatser på samiska. En del myndigheter använder aktivt tre samiska språk parallellt på sin webbplats. Det görs till exempel av Enare kommun, FPA, Utsökningsväsendet och Renbeteslagens förbund. Vissa myndigheter har en webbplats på nordsamiska och dessutom kan det finnas lite innehåll på enaresamiska och skoltsamiska. En del myndigheter har mycket knapphändigt innehåll eller inget innehåll alls på samiska på sin webbplats.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Sametingets byrå för samiska språket
De teckenspråkiga är en språklig och kulturell grupp där kärntruppen utgörs av döva och hörselskadade personer som använder teckenspråk som sitt modersmål. Teckenspråk kan dock även vara en persons modersmål när minst endera av personens föräldrar eller ett av personens äldre syskon använder teckenspråk och teckenspråket har använts med barnet sedan barnet föddes. Finland har två nationella teckenspråk, nämligen finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk. Antalet användare av finlandssvenskt teckenspråk är mycket litet och språket är allvarligt hotat.
Information på teckenspråk
Material på teckenspråk producerat av ministerierna
I Finland finns det sammanlagt 12 ministerier. Det var inte alla ministerier som lämnade in svar vid tidpunkten för insamlingen av uppgifterna.
Ministeröiden tuottama viittomakielinen materiaali (vuosittain)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Ministeröiden tuottama viittomakielinen materiaali (vuosittain)
Uppdaterad den 1 juni 2023
I diagrammet visas de ministerier som man antingen inte fick svar från eller som över huvud taget inte producerade material på teckenspråk under det aktuella året.
De svarandes genomsnittliga svar på om de som erbjuder offentliga tjänster under de senaste tre åren underlättat användandet av teckenspråk och tillgången till information på teckenspråk (%)
Vastaajien arvio kysymykseen ”ovatko julkisten palvelujen tarjoajat edistäneet kolmen viime vuoden aikana viittomakielen käyttöä ja tiedonsaantia viittomakielellä?” (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
De svarandes synpunkter på hur det är att hitta information på teckenspråk på webbsidor som administreras av en myndighet (%)
Vastaajien näkemykset siitä, miten he löytävät viittomakielellä tuotettua tietoa viranomaisten ylläpitämillä sivustoilla (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
De svarandes synpunkter på hur de digitala tjänsterna fungerar på teckenspråk på webbplatser som administreras av offentliga tjänsteleverantörer (%)
Vastaajien näkemykset siitä, miten digitaaliset palvelut toimivat heidän omalla kielellään julkisten palveluntarjoajien ylläpitämillä sivustoilla (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Enkät till ministeriernas kommunikationsdirektörer, justitieministeriet
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladTeckenspråksbarometern 2020, diagram 13, 14 och 15, Päivi Rainò / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:5
Tillgången till och kvaliteten på tolkningstjänster
De svarandes (n=326) erfarenheter av olika leverantörer av offentliga tjänster som på förhand har känt till att den svarande använder tolk
Vastaajien kokemukset erilaisista julkisten palvelujen tarjoajista, joilla on etukäteen ollut tiedossa, että vastaaja käyttää tulkkia
Uppdaterad den 1 juni 2023
Svaren på frågan ”Om du på förhand har meddelat en myndighet eller tjänsteman att du behöver service på teckenspråk, hur har ärendet i allmänhet skötts?” (flervalsfråga, % av svaren)
Vastaukset kysymykseen “Jos olet ilmoittanut viranomaiselle tai toimihenkilölle etukäteen tarvitsevasi palvelua viittomakielellä, miten asia on yleensä järjestynyt?” (monivalinta, % vastauksista)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Alternativa tillvägagångssätt som uppgetts av de svarande (n = 267) när den offentliga tjänsteleverantören inte har ordnat tolkning
Vastaajien ilmoittamat vaihtoehtoiset toimintatavat, kun julkinen palveluntarjoaja ei ole järjestänyt tulkkausta (monivalinta, % vastauksista)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Antal tolkbeställningar från FPA och beställningar för vilka ingen tolk hittades
Kelan tulkkitilausten määrä ja tilaukset, joihin tulkkia ei löytynyt
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladTeckenspråksbarometern 2020, diagram 9, 10 och 11, Päivi Rainò / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:5
- FPA:s tolkningsbeställningar 2018-2022
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på teckenspråk
Viktiga punkter 2021
320 000
är det genomsnittliga tittarantalet för teckenspråkiga tv-nyheter
61 000
är det genomsnittliga tittarantalet för diskussionsprogrammet ”Mikaela & Thomas” på teckenspråk
320
timmar är Yles tjänster på teckenspråk i tv och på Yle Arenan
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Antalet romer i Finland beräknar uppgå till 10 000–12 000, varav en tredjedel talar romani. Romani används främst som det interna familjespråket. Även om romernas första språk nuförtiden är finska eller svenska, har romanin en viktig ställning i romernas kultur. Romerna i Finland talar romanispråkets nordliga dialekt, kalo. Det finländska romanispråket är ett allvarligt utrotningshotat språk. Antalet personer som talar romani uppskattas ha minskat med nästan 40 procent under de senaste 50 åren.
Kaalengo tšimb
Aro Finitiko them kaalengo džin hin 10 000 – 12 000. Lenna tritto dielos rakkila romanes. Kaalengo tšimb hin neerides huupako arruno tšimb. Vaȟka kaalengo vaaguno tšimb hin aka diives fintiko elle sveittiko tšimb, hin kaalengo tšimbes fuortuno stedos maȟkar kaalengo kultuura. Aro Finitiko them rakkavena kaalengo tšimbako kaalo dialektos. Finitiko kaalengo tšimb hin drouves hoodiakoo teeluno tšimb. Kaalengo tšimbako tšiȟkas rakkibongiirengo džin hin tenkade te kutjuves 50-bereȟesko tiija neer 40 prosentos.
Antal deltagare i undervisningen i romani
Romanikielen opetukseen osallistuvien lukumäärä
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Utbildningsstyrelsens statistik över den undervisning i romani som kompletterar den grundläggande utbildningen som bygger på det elevantal som kommunerna anmält som kommunen får statsunderstöd för
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på romani
Viktiga punkter 2021
13
Romano mirits-programtimmar
Romano mirits är ett 15 minuter långt radioprogram som sänds varje vecka som innehåller aktuell information om romer och romska kulturer, inklusive nyheter på romani. Målet med programmet är att främja bevarandet och utvecklingen av romani. I intervjuerna med Romano mirits behandlas samhällsfrågor i stor utsträckning ur ett romskt perspektiv. Den ena av programmets två frilansredaktörer representerar den romska befolkningen. Innehållet i Romano mirits utvecklas i samarbete med den romska gemenskapen.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor: