Språk och kultur
Grundlagen garanterar alla rätten till eget språk och egen kultur. När det gäller Finlands nationella språk, finska och svenska, har tvåspråkigheten fastställts i vårt land. De språkliga och kulturella rättigheterna för minoritetsgrupperna, såsom samerna och romerna, åtnjuter också grundlagsskydd. Teckenspråket kan som språkligt system jämställas med talade språk.
Finland är ett tvåspråkigt land där nationalspråken är finska och svenska. Var och en får använda finska eller svenska när hen uträttar ärenden med myndigheter. Med tanke på jämlikheten för den finskspråkiga befolkningen och den svenskspråkiga befolkningen är det viktigt att de samhälleliga tjänsterna ordnas på båda nationalspråken. Även utbildning och informationsförmedling på eget språk är viktiga grundläggande faktorer för att tillgodose de språkliga rättigheterna.
Språkklimatet enligt talarna av nationalspråkens upplevelse
Svensk- och finskspråkigas erfarenhet av relationerna mellan språkgrupperna i hemkommunen (2020)
Ruotsin- ja suomenkielisten kokemus kotikuntansa kieliryhmien välisistä suhteista
Uppdaterad den 1 juni 2023
Relationerna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga i hemkommunen 2020 enligt den finskspråkiga minoriteten och den svenskspråkiga minoriteten samt enligt majoriteten
Ruotsin- ja suomenkielisten väliset suhteet kotikunnassa vuonna 2020 suomenkielisen vähemmistön ja ruotsinkielisten vähemmistön ja enemmistön mielestä
Uppdaterad den 1 juni 2023
Upplevelse av förändringar i relationerna mellan finsk- och svenskspråkiga i kommunen under de senaste åren (2020)
Kokemus suomen- ja ruotsinkielisten välisten suhteiden muutoksesta kunnassa vuosien aikana
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSpråkbarometern 2020, figurer 2.1, 2.2 och 2.4, Marina Lindell / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:3
Tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster på svenska
Vitsord för kommunens social- och hälsovårdstjänster när det gäller språket
Kunnan sosiaali- ja terveydenhuollon palveluille kielen kannalta annetut arvosanat
Uppdaterad den 1 juni 2023
Genomsnittliga vitsord när det gäller språket inom social- och hälsovården
Sosiaali- ja terveydenhuollon kielen kannalta annetut keskiarvosanat
Uppdaterad den 1 juni 2023
För att underlätta jämförelsen av de genomsnittliga vitsorden för språk i social- och hälsovårdstjänster används index där olika tjänster har kombinerats enligt tabellen nedan.
| Index för social- och hälsovården | Index inom hälso- och sjukvård | Index för socialvård |
|---|---|---|
| Läkarmottagning på hälsostation | Läkarmottagning på hälsostation | |
| Sjukskötares mottagning på hälsostation | Sjukskötares mottagning på hälsostation | |
| Mödra- och barnrådgivning | Mödra- och barnrådgivning | |
| Jour | Jour | |
| Vård på sjukhus | Vård på sjukhus | |
| Tandvård | Tandvård | |
| Mentalvårdstjänster | Mentalvårdstjänster | |
| Socialarbete | Socialarbete | |
| Äldreomsorg | Äldreomsorg | |
| Hemvård och hemservice | Hemvård och hemservice | |
| Funktionshinderservice och stödåtgärder | Funktionshinderservice och stödåtgärder |
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSpråkbarometern 2020, figurer 3.1, 3.4 och tabell 3.1, Marina Lindell / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:3
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på svenska
Viktiga punkter 2024
86 %
av finlandssvenskarna nås av Svenska Yle varje vecka
4,6 / 6
vitsordet som Svenska Yle fått för framgång i sitt uppdrag
55 %
av publiken nås av Yle Fem varje vecka
77 %
av svenskspråkiga anser att Yle är betydelsefull i deras personliga medieandvändning
Uppdaterad den 10 december 2025
Svenska Yles framgång i public service-uppdraget (vitsord på skalan 1–6, där 1 = ”mycket dåligt” och 6 ”mycket bra”)
Svenska Ylen onnistuminen julkisen palvelun tehtävässä (arvosana skaalalla 1–6, jossa 1 = ”erittäin huonosti” ja 6 = ”erittäin hyvin”)
Uppdaterad den 20 mars 2025
Källor:
Samerna är det enda urfolket i Finland och Europeiska unionen. Som urfolk har samerna rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Det finns en separat lag om användning av samiska hos myndigheter och den tryggar de samiskspråkigas rätt att uträtta ärenden hos myndigheter på eget språk. I Finland talas tre samiska språk, nämligen nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Alla samiska språk som talas i Finland är utrotningshotade språk.
Sämikielah
Sämmiliih láá Euroop union kuávlu áinoo algâaalmug. Sämmilijn algâaalmugin lii vuoigâdvuotâ paijeentoollâđ já ovdediđ jieijâs kielâ já kulttuur. Sämikielâi kevttimist virgeomâháin lii asâttum jieijâs laahâ, moin sämikielâláid torvejuvvoo vuoigâdvuotâ ášástâllâđ virgeomâháin jieijâs kielân. Suomâst sárnojeh kulmâ sämikielâ: tavesämikielâ, anarâškielâ já nuorttâlâškielâ. Puoh Suomâst sarnum sämikielah láá uhkevuálásiih kielah.
Sámegielat
Sápmelaččat leat Suoma ja Eurohpa uniovnna guovllu áidna eamiálbmot. Sápmelaččain eamiálbmogin lea vuoigatvuohta bajásdoallat ja ovdánahtti gielaset ja kultuvrraset. Sámegielaid geavaheamis eiseválddiid olis lea ásahuvvon iežas láhka, mainna dorvvastuvvo sámegielalaččaide vuoigatvuohta dikšut earániid eiseválddiid olis iežaset gillii. Suomas hubmojuvvojit golbma sámegiela: davvisáme-, anáraš- ja nuortalašgiela. Visot Suomas hubmon sámegielat leat uhkivuloš gielat.
Sääʹmǩiõl
Säʹmmla liâ Lääʹddjânnam da Euroopp unioon vuuʹdoʹdinak alggmeer. Säʹmmlainalggmeeran lij vuõiggâdvuõtt ââʹnned da viikkâd ooudâs ǩiõlâs da kulttuurâs. Sääʹmǩiõli âânnmõõžžâst veʹrǧǧniiʹǩǩin lij šiõttuum jiijjâs lääʹǩǩ, koin tuõrvât sääʹmǩiõllsaid vuõiggâdvuõtt äʹššeedveʹrǧǧniiʹǩǩin jiijjâs ǩiõlin.Lääʹddjânnmestmainstet kolmm sääʹmǩiõl:tâʹvvsääʹm,aanarsääʹm da nuõrttsääʹm. Puk Lääʹddjânnmest mainstum sääʹmǩiõl liâ vaarvuâla ǩiõl.
Tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster på samiska
De svarade på Samebarometern 2020:s syn på tillgången till service på sitt eget samiska språk
Vastanneiden näkemys palvelun saatavuudesta heidän omalla saamen kielellään
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSamebarometer 2020. Laura Arola / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:1
De svarade på Samebarometern 2020:s syn på tillgången till service på sitt eget samiska språk
Vastanneiden näkemys saamenkielisten palveluiden saatavuuden kehityksestä viime aikoina
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSamebarometer 2020. Laura Arola / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:1
Utvärdering av social- och hälsovårdstjänster på samiska i berättelsen om tillämpningen av den samiska språklagen
Enligt byrån för samiska språket och samiska språkråd som har tillsatts av sametinget tillgodoses samernas språkliga rättigheter inte på det sätt som avses i 17 § 3 mom. i grundlagen och i samiska språklagen. De samiskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna fungerar bristfälligt. Det finns särskilt brister i antalet samiskspråkiga anställda, i tjänsternas tillgänglighet samt i det att en same, i strid med 1 § i samiska språklagen, fortfarande ofta måste åberopa sina språkliga rättigheter separat för att de ska förverkligas. De svagast ställda är de som har enaresamiska eller skoltsamiska som språk. Av sametingets iakttagelser och den respons som inkommit från medborgarna framgår att tillgången till samiskspråkiga social- och hälsovårdstjänster inte har förbättrats sedan tjänsterna överfördes från kommunerna till Lapplands välfärdsområde.
Enligt sametinget har myndigheterna inte beaktat möjligheterna till samiskspråkig service när tjänsterna har flyttats över till nätet och till de riksomfattande servicetelefonerna. Vid muntlig handläggning kan ett ärende i regel inte anförtros en anställd som kan samiska i enlighet med 19 § i samiska språklagen, utan servicen ges genom tolkning. På grund av de bristfälliga tjänsterna på samiska blir samer ofta tvungna att vänta på behandlingen av sitt ärende och på beslutet om det. Utanför hembygdsområdet bor över hälften av samerna, och de har särskilt svårt att få tjänster på sitt eget språk.
Enligt sametinget har de samiskspråkiga tjänsterna inte gjorts lättillgängliga och språklagen genomförs ofta endast på miniminivå. Myndigheternas inställning till samiska språklagen har dock utvecklats i positiv riktning, och användningen av de tre samiska språk som talas i Finland har ökat något inom myndigheterna.
I statsbudgeten har det sedan 2002 funnits ett separat anslag för att trygga de samiskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna inom samernas hembygdsområde. Finansieringen betalas ut via sametinget och är en viktig del av samernas grundlagsenliga självstyrelse, genom vilken samerna i väsentlig grad kan påverka genomförandet av tjänster som riktas till dem och styra upprätthållandet och utvecklingen av sitt språk och sin kultur i sitt bosättningsområde. Den särskilda finansieringen är särskilt viktig för att trygga tillgången till tjänster på skoltsamiska och enaresamiska, men vid planeringen och innehållet i de tjänster som produceras med anslaget har man förutom språket också kunnat beakta samiska kunders kulturella särdrag. År 2022 beviljades 562 000 euro för att trygga de samiskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna. [Anslagets storlek har förblivit oförändrad även 2023–2025.] Sametinget har upprepade gånger föreslagit att anslaget höjs så att det motsvarar samernas servicebehov, det vill säga till 3 miljoner euro.
Samernas språkliga rättigheter tillgodoses enligt Sametinget inte i enlighet med grundlagen och samiska språklagen. De största orosmomenten när det gäller förverkligandet av samernas språkliga rättigheter inom social- och hälsovårdssektorn gäller bristen på samiskspråkig personal, den dåliga tillgången till tjänster samt det faktum att samer ofta själva måste kräva sin rätt att använda sitt eget språk. Situationen är särskilt svag för enare- och skoltsamiskspråkiga samt för dem som bor utanför samernas hembygdsområde. Social- och hälsovårdstjänsterna på samiska anses vara otillräckliga, och i de digitala myndighetstjänsterna har det samiska språket inte beaktats i tillräcklig utsträckning. Myndigheternas inställning till samiska språklagen har dock utvecklats positivt.
Uppdaterad den 21 november 2025
Källor:
- Berättelse om genomförandet av samiska språklagen 2020-2023 (Berättelser till sametinget enligt 29 § i samiska språklagen), byrån för samiska språket & språkrådet tillsatt av sametinget
Antalet deltagare i undervisning i samiska
Antalet deltagare i undervisning i samiska i grundskolan och gymnasiet per år
Saamen kielten opetukseen osallistuvien lukumäärä peruskoulussa ja lukiossa vuosittain (kielittäin)
Uppdaterad den 20 mars 2025
Saamenkielisen, kaksikielisen ja kielikylpyopetuksen oppilasmäärät (kotiseutualue)
Uppdaterad den 20 mars 2025
Källor:
- Sametingets utbildnings- och läromedelsbyrå
Antal deltagare i undervisning i och småbarnspedagogik på samiska
Antal elever i samiskspråkig och tvåspråkig undervisning samt språkbadsundervisning
Saamenkielisen, kaksikielisen ja kielikylpyopetuksen oppilasmäärä
Uppdaterad den 20 mars 2025
- Utöver det som presenteras i diagrammet var det mindre än 5 elever i hela landet på den grundläggande utbildningen på skoltsamiska under läsåret 2021–2022.
Antal elever per läsår enligt undervisningsnivå läsåret 2023–2024
Uppdaterad den 20 mars 2025
- Utöver det som presenteras i diagrammet fanns det under läsåret 2021–2022 färre än 5 elever i hela landet i den grundläggande utbildningen på skoltsamiska och förskoleundervisningen på enaresamiska samt i förskoleundervisningen på nordsamiska utanför hembygdsområdet.
Antalet barn inom den samiska småbarnspedagogiken
Saamelaisen varhaiskasvatuksen lapsimäärät
Uppdaterad den 20 mars 2025
Av de samiska barnen under skolåldern bor redan 70 % utanför samernas hembygdsområde. Dessa barn är de mest utsatta grupperna när det gäller tjänster på det egna språket och inom den egna kulturen. Trots att lagen om småbarnspedagogik förpliktar till att anordna småbarnspedagogik på det egna språket även för samiskspråkiga barn som bor utanför hembygdsområdet, omfattas endast en del av barnen av tjänsterna på det egna språket, eftersom det utanför kommunerna i hembygdsområdet endast finns få småbarnspedagogiska tjänster på samiska.
Antalet barn i språk- och kulturbon enligt språk
Kieli- ja kulttuuripesien lapsimäärät kielittäin
Uppdaterad den 20 mars 2025
Källor:
- Sametingets utbildnings- och läromedelsbyrå
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på samiska
Allmänt
Yles samiskspråkiga offentliga service sköts huvudsakligen av Yles samiskspråkiga redaktion, Yle Sápmi. De samiskspråkiga innehållen behandlar mångsidigt samernas samhällsliv och olika fenomen inom det samiska samhället. Genom dem vill man öka medvetenheten om Sápmi samt stärka det samiska språk- och kulturarvet och den samiska identiteten. Yle Sápmi producerar varje vardag ett eget samiskspråkigt tv-nyhetsprogram för tv, Yle Ođđasat, samt det nordiska tv-nyhetsprogrammet Ođđasat. Dessutom producerar redaktionen nyhets- och aktualitetsinnehåll, kulturinnehåll, barn- och ungdomsprogram samt andliga program för radio, tv, webben, Yle Arenan och sociala medier. I programutbudet hörs dagligen de tre samiska språk som talas i Finland. Den samiskspråkiga redaktionen har journalister i Enare och Utsjoki.
Viktiga punkter 2024
808 timmar
videor på samiska som publicerats på Yle Arenan
Yle Sámi Radio sänder radioprogram i cirka 8 timmar på vardagar. Antalet radioprogram minskade något 2021, eftersom radioprogrammen för unga vuxna har överförts från radio till sociala medier.
8 timmar
radioprogram på samiska per vardag
På Yle Sámi Radions kanal sänds radioprogram vardagar i cirka åtta timmar, varav två timmar i samarbete med NRK Sápmi. Sámi Radions sändningsområde omfattar de nordligaste samiskspråkiga områdena i Lappland samt Rovaniemi.
2,4 miljoner
visningar av videoinnehåll på samiska på Yle Arenan
Utöver nyheter var populära innehåll 2024 bland annat den samiskspråkiga ungdomsserien 8 årstider, semifinal- och finalprogrammen från tävlingen Uuden Musiikin Kilpailu samt Eurovision Song Contest med kommentarer på nordsamiska och enaresamiska.
Uppdaterad den 24 november 2025
Tjänster på samiska i radio och tv
Saamenkieliset palvelut radiossa ja televisiossa 2017-2021
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Digitalisering av tjänster på samiska
Över 40 %
av de samiskspråkiga skulle använda mer elektroniska tjänster på sitt eget modersmål
8
myndigheter har webblanketter på samiska
1
myndighet tillhandahåller e-tjänster på samiska
Enligt en rapport som har utarbetats av byrån för samiska språket och Sametingets samiska språkråd har tillgången till digitala tjänster på samiska utvecklats positivt under de senaste åren, även om de samiskspråkiga webbtjänsterna fortfarande är splittrade och på sina håll mycket svåra att hitta. Vissa myndigheter har redan ett relativt stort antal samiska webbplatser, medan andra myndigheter fortfarande har mycket lite eller inget innehåll på samiska. I rapporten betonas därför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de riksomfattande telefontjänsterna och digitaliseringen av tjänsterna.
Myndighetsnätverket Mii Ovttas, som grundades 2022, publicerade 2023 en handbok riktad till aktörer som inleder utvecklingen av webbtjänster på samiska. Handboken syftar till att uppmuntra myndigheterna att utveckla sina tjänster i enlighet med samiska språklagen, så att det framöver finns fler möjligheter att uträtta ärenden på samiska via webben.
Enligt 29 § i samiska språklagen ska byrån för samiska språket tillsammans med det samiska språkråd som tillsatts av sametinget varje valperiod lämna en berättelse till Sametinget om tillämpningen av lagstiftningen om samiska samt om hur samernas språkliga rättigheter tillgodoses.
Uppdaterad den 24 november 2025
Källor:
- Berättelse enligt 29 § i samiska språklagen om genomförandet av samiska språklagen 2020–2023 (berättelser till Sametinget enligt 29 § i samiska språklagen), Samiska språkbyrån och det språkråd som tillsatts av Sametinget
Om samiska kunde användas i större utsträckning i kommunens och statens elektroniska kommunikation, skulle du använda samiskspråkiga tjänster?
Jos saamen kieltä voisi käyttää nykyistä laajemmin kunnan ja valtion sähköisessä asioinnissa, käyttäisitkö saamenkielistä palvelua?
Uppdaterad den 20 mars 2025
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSamebarometer 2020. Laura Arola / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:1
Tillgången till digitala tjänster på samiska för de centrala myndigheter och aktörer på vilka den samiska språklagen tillämpas
Sametingets byrå för samiska språket har granskat tillgången till elektroniska tjänster och digitala blanketter när det gäller de digitala tjänsterna, det vill säga vilka e-tjänster som finns tillgängliga på samiska och vilka myndigheter som erbjuder tjänster på samiska elektroniskt på sin webbplats. Uppgifterna har samlats in för de centrala myndigheter och aktörer på vilka samiska språklagen tillämpas samt för alla tre samiska språk som talas i Finland, det vill säga nord-, enare- och skoltsamiska.
Myndigheternas tjänster är redan idag i stor utsträckning webbaserade, men samerna kan i regel inte uträtta ärenden hos myndigheter på sitt eget språk. Det finns endast en e-tjänst på samiska, Polisens e-tjänst, som endast finns på nordsamiska. De övriga samiska språken har inte en enda e-tjänst.
Elektroniska blanketter på samiska finns hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, FPA, Lantmäteriverket, LPA, polisen, Utsökningsväsendet, Skatteförvaltningen och riksdagens justitieombudsman. Antalet elektroniska blanketter hos myndigheter varierar från en blankett till över trettio blanketter. Det finns sammanlagt 156 blanketter, varav 87 är på nordsamiska, 38 på enaresamiska och 31 på skoltsamiska (läget i februari 2023). De flesta myndigheter har endast elektroniska blanketter på nordsamiska, men FPA och Utsökningsväsendet har blanketter på alla de tre samiska språken.
Myndigheterna har redan relativt många webbplatser på samiska. En del myndigheter använder aktivt tre samiska språk parallellt på sin webbplats. Det görs till exempel av Enare kommun, FPA, Utsökningsväsendet och Renbeteslagens förbund. Vissa myndigheter har en webbplats på nordsamiska och dessutom kan det finnas lite innehåll på enaresamiska och skoltsamiska. En del myndigheter har mycket knapphändigt innehåll eller inget innehåll alls på samiska på sin webbplats.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Sametingets byrå för samiska språket
De teckenspråkiga är en språklig och kulturell grupp där kärntruppen utgörs av döva och hörselskadade personer som använder teckenspråk som sitt modersmål. Teckenspråk kan dock även vara en persons modersmål när minst endera av personens föräldrar eller ett av personens äldre syskon använder teckenspråk och teckenspråket har använts med barnet sedan barnet föddes. Finland har två nationella teckenspråk, nämligen finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk. Antalet användare av finlandssvenskt teckenspråk är mycket litet och språket är allvarligt hotat.
Information på teckenspråk
Material på teckenspråk producerat av ministerierna
I Finland finns det sammanlagt 12 ministerier. Det var inte alla ministerier som lämnade in svar vid tidpunkten för insamlingen av uppgifterna.
Ministeröiden tuottama viittomakielinen materiaali (vuosittain)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Ministeröiden tuottama viittomakielinen materiaali (vuosittain)
Uppdaterad den 1 juni 2023
I diagrammet visas de ministerier som man antingen inte fick svar från eller som över huvud taget inte producerade material på teckenspråk under det aktuella året.
De svarandes genomsnittliga svar på om de som erbjuder offentliga tjänster under de senaste tre åren underlättat användandet av teckenspråk och tillgången till information på teckenspråk (%)
Vastaajien arvio kysymykseen ”ovatko julkisten palvelujen tarjoajat edistäneet kolmen viime vuoden aikana viittomakielen käyttöä ja tiedonsaantia viittomakielellä?” (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
De svarandes synpunkter på hur det är att hitta information på teckenspråk på webbsidor som administreras av en myndighet (%)
Vastaajien näkemykset siitä, miten he löytävät viittomakielellä tuotettua tietoa viranomaisten ylläpitämillä sivustoilla (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
De svarandes synpunkter på hur de digitala tjänsterna fungerar på teckenspråk på webbplatser som administreras av offentliga tjänsteleverantörer (%)
Vastaajien näkemykset siitä, miten digitaaliset palvelut toimivat heidän omalla kielellään julkisten palveluntarjoajien ylläpitämillä sivustoilla (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Enkät till ministeriernas kommunikationsdirektörer, justitieministeriet
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladTeckenspråksbarometern 2020, diagram 13, 14 och 15, Päivi Rainò / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:5
Tillgången till och kvaliteten på tolkningstjänster
De svarandes (n=326) erfarenheter av olika leverantörer av offentliga tjänster som på förhand har känt till att den svarande använder tolk
Vastaajien kokemukset erilaisista julkisten palvelujen tarjoajista, joilla on etukäteen ollut tiedossa, että vastaaja käyttää tulkkia
Uppdaterad den 1 juni 2023
Svaren på frågan ”Om du på förhand har meddelat en myndighet eller tjänsteman att du behöver service på teckenspråk, hur har ärendet i allmänhet skötts?” (flervalsfråga, % av svaren)
Vastaukset kysymykseen “Jos olet ilmoittanut viranomaiselle tai toimihenkilölle etukäteen tarvitsevasi palvelua viittomakielellä, miten asia on yleensä järjestynyt?” (monivalinta, % vastauksista)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Alternativa tillvägagångssätt som uppgetts av de svarande (n = 267) när den offentliga tjänsteleverantören inte har ordnat tolkning
Vastaajien ilmoittamat vaihtoehtoiset toimintatavat, kun julkinen palveluntarjoaja ei ole järjestänyt tulkkausta (monivalinta, % vastauksista)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Antal tolkbeställningar från FPA och beställningar för vilka ingen tolk hittades
Kelan tulkkitilausten määrä ja tilaukset, joihin tulkkia ei löytynyt
Uppdaterad den 20 mars 2025
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladTeckenspråksbarometern 2020, diagram 9, 10 och 11, Päivi Rainò / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:5
- FPA:s tolkningsbeställningar
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på teckenspråk
Viktiga punkter 2024
399 timmar
videoinnehåll på finskt och finlandssvenskt teckenspråk. Antalet ökade med 152 timmar från året innan.
362 timmar
videoinnehåll på finskt teckenspråk
38 timmar
videoinnehåll på finlandsvenskt teckenspråk
Uppdaterad den 24 november 2025
Källor:
Antalet romer i Finland beräknar uppgå till 10 000–12 000, varav en tredjedel talar romani. Romani används främst som det interna familjespråket. Även om romernas första språk nuförtiden är finska eller svenska, har romanin en viktig ställning i romernas kultur. Romerna i Finland talar romanispråkets nordliga dialekt, kalo. Det finländska romanispråket är ett allvarligt utrotningshotat språk. Antalet personer som talar romani uppskattas ha minskat med nästan 40 procent under de senaste 50 åren.
Kaalengo tšimb
Aro Finitiko them kaalengo džin hin 10 000 – 12 000. Lenna tritto dielos rakkila romanes. Kaalengo tšimb hin neerides huupako arruno tšimb. Vaȟka kaalengo vaaguno tšimb hin aka diives fintiko elle sveittiko tšimb, hin kaalengo tšimbes fuortuno stedos maȟkar kaalengo kultuura. Aro Finitiko them rakkavena kaalengo tšimbako kaalo dialektos. Finitiko kaalengo tšimb hin drouves hoodiakoo teeluno tšimb. Kaalengo tšimbako tšiȟkas rakkibongiirengo džin hin tenkade te kutjuves 50-bereȟesko tiija neer 40 prosentos.
Antal deltagare i undervisningen i romani
Romanikielen opetukseen osallistuvien lukumäärä
Uppdaterad den 20 mars 2025
Källor:
- Utbildningsstyrelsens statistik över den undervisning i romani som kompletterar den grundläggande utbildningen som bygger på det elevantal som kommunerna anmält som kommunen får statsunderstöd för
Utvecklingen av Rundradions innehållsproduktion på romani
Viktiga punkter 2024
10 timmar
ljudinnehåll producerat på romani
Rundradion sänder på Rundradion 1 och i Rundradion Areena radioprogrammet Romano Mirits, som på ett omfattande sätt behandlar teman som rör romer, såsom utbildning av romer. Syftet med programmet är att stödja bevarandet och utvecklingen av romani, och i produktionen av programmet medverkar personer med romsk bakgrund. Den romska kulturen och romanispråket behandlades även i annat innehåll, till exempel i kortdramat Rosita, som tillkom som ett resultat av en dramabokworkshop som Yle ordnade för unga romer.
Uppdaterad den 24 november 2025
Källor: