Rättskydd och god förvaltning
Var och en har rätt att på behörigt sätt få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet. I sista hand svarar de oberoende domstolarna för att rättsskyddet i praktiken tillgodoses. Även rättshjälpen och individernas kännedom om sina rättigheter spelar en viktig roll för att rättsskyddet tillgodoses. God förvaltning innebär i sin tur att myndigheterna behandlar alla människor rättvist, opartiskt och lika. Ingen får till exempel diskrimineras på grund av kön, ålder eller nationalitet.
Rättvis rättegång och god förvaltning är hörnstenen i rättsstaten. Rättegångens längd, såsom även tillgången till rättshjälp, är viktig för att rättsskyddet tillgodoses. Framför allt personer som befinner sig i utsatt ställning, till exempel asylsökande, kan eventuellt behöva särskilt stöd.
Asylsökandes rättskydds
Utvecklingen av rättshjälpen för asylsökande
Antalet ansökningar om rättshjälp för asylsökande i förhållande till asylansökningarna 2015–2022
Turvapaikanhakijoiden oikeusapuhakemusten määrä suhteessa turvapaikkahakemuksiin
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Rättshjälpens elektroniska ärendehanteringssystem Romeo
- Migrationsverket
Beslut om rättshjälp för asylsökande
Turvapaikanhakijoiden oikeusapupäätösten määrä, myönteisten ja kielteisten päätösten osuus
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Rättshjälpens elektroniska ärendehanteringssystem Romeo
Anslag i statsbudgeten som beviljats för rättshjälp till asylsökande
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Justitieministeriet
Klagomål till tillsynsnämnden och eventuella påföljder i asylärenden 2015–2022
Valvontalautakunnalle turvapaikka-asioissa tehdyt kantelut
Uppdaterad den 1 juni 2023
Av de inlämnade klagomålen har 17 överförts till rättegångsbiträdesnämnden för behandling.
Påföljder
Påföljderna omfattar också de ärenden som rättegångsbiträdesnämnden avgjort och eventuella påföljder för dem.
Valvontalautakunnalle turvapaikka-asioissa tehdyt kantelut: Seuraamukset
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Tillsynsnämnden
Rättegångens längd
Årlig genomsnittlig varaktighet för ärenden som behandlas vid domstolar
Genomsnittlig behandlingstid i månader för ärenden som avgjorts i civilmål
Tuomioistuimissa käsiteltävien asioiden vuosittainen keskimääräinen kesto
Uppdaterad den 1 juni 2023
Genomsnittlig behandlingstid för brottmål i olika stadier i månader
Tuomioistuimissa käsiteltävien asioiden vuosittainen keskimääräinen kesto
Uppdaterad den 1 juni 2023
Genomsnittlig behandlingstid i månader för ärenden som avgjorts i brottmål
Tuomioistuimissa käsiteltävien asioiden vuosittainen keskimääräinen kesto
Uppdaterad den 1 juni 2023
Genomsnittlig behandlingstid i månader för ärenden som avgjorts i förvaltningsmål
Tuomioistuimissa käsiteltävien asioiden vuosittainen keskimääräinen kesto
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Alla är likvärdiga. Jämlikhet är en genomgående princip när de grundläggande och de mänskliga rättigheterna tolkas och tillämpas. Jämlikhet främjas genom strukturer, till exempel lagstiftning. Förbudet mot diskriminering inom olika livsområden preciseras till exempel i diskrimineringslagen, strafflagen, jämställdhetslagen och arbetslagstiftningen. I Finland finns dessutom ett system för uppföljning av diskriminering och systemet samlar in och tillhandahåller data om fenomenet.
Stärkande av strukturerna för att främja likabehandling samt förebygga och bekämpa diskriminering i lagstiftningen
Delreformen av diskrimineringslagen
Syftet med diskrimineringslagen som trädde i kraft 2015 är att främja likabehandling, förebygga diskriminering och effektivisera rättsskyddet för dem som har utsatts för diskriminering.
Under Sanna Marins regeringsperiod 2019–2023 genomfördes en delreform av diskrimineringslagen. Målet med reformen var en tydligare och mer välfungerande lagstiftning som skulle främja likabehandling av människor och förebygga diskriminering inom olika områden i samhället.
Regeringens proposition till riksdagen RP 148/2022 rd med förslag till lag om ändring av diskrimineringslagen och lagar som har samband med den överlämnades till riksdagen den 19 september 2022. Lagarna trädde i kraft den 1 juni 2023.
I och med delreformen har diskrimineringsombudsmannen numera behörighet att övervaka att diskrimineringslagen följs även i arbetslivet. Dessutom utvidgades likabehandlingsplaneringen och främjandet av likabehandling till att även gälla anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter. Genom delreformen stärktes också förutsättningarna för att ingripa i trakasserier. Dessutom gjorde man det möjligt att ta ärendet till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden utan en namngiven målsägande och skrev in i lagen att nämnden kan ge en rekommendation om fastställande av gottgörelse. Även arbetsgivarens skyldighet att utarbeta planer för likabehandling förtydligades.
- 0Initiativ
- 1Förberedelse
- 2Egentlig beredning (tjänsteuppdrag/beredningsorgan)
- 3Remissförfarande
- 4Fortsattberedning
- 5Statsrådets beslutsfattande
- 6Riksdagsbehandling
- 7Stadfästande av lag
- ..Verkställighet och uppföljning
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladLagändring och uppföljning av verkställandet av den, justitieministeriet
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladRegeringens proposition till riksdagen RP 148/2022 rd med förslag till lag om ändring av diskrimineringslagen och lagar som har samband med den
Kännedomen om de grundläggande och de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för att rättigheterna ska tillgodoses. Det är viktigt för innehavarna av rättigheterna, det vill säga alla människor, att känna till de egna rättigheterna och innebörden i rättigheterna. På så sätt kan de i sista hand även själva vid behov kräva att deras rättigheter ska tillgodoses.
Medvetenhet om konventioner och myndigheter i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna
Har du hört talas om följande?, andel ja-svar enligt svarsgrupp (%)
Tietoisuus perus- ja ihmisoikeuksiin liittyvistä sopimuksista ja viranomaisista
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
I takt med att världen digitaliseras gäller det att se till alla har en jämlik tillgång till digitala offentliga system. EU:s tillgänglighetsdirektiv och den nationella lagstiftning som bygger på direktivet förutsätter därmed att e-tjänsterna och mobilapparna ska göras tillgängliga för alla.
Andelen personer som har upplevt hinder i användningen av elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster
Har upplevt hinder och svårigheter i användningen av elektroniska tjänster (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Indikatorn uttrycker den procentuella andelen av personer som fyllt 20 år som har upplevt hinder eller svårigheter i användningen av elektroniska tjänster. Grundar sig på frågan: ”Vad anser du om följande påståenden om elektroniska tjänster?”. I frågebatteriet framfördes att:
a) ett personligt möte inte kan ersättas med en elektronisk kontakt,
b) de elektroniska tjänster jag behöver inte är tillgängliga för mig på grund av exempelvis en synskada,
c) de tjänster jag behöver inte finns tillgängliga elektroniskt,
d) jag är bekymrad över säkerheten för mina personuppgifter,
e) datakommunikationsförbindelserna är för svaga i mitt område,
f) jag behöver handledning i användningen av social- och hälsovårdens webbtjänster.
Svarsalternativen var: 1) håller helt med, 2) håller delvis med, 3) h = håller varken med eller inte, 4) delvis av annan åsikt, 5) håller inte alls med. Granskningen omfattar andelen personer som har svarat på ett eller flera påståenden med alternativ 1) håller helt med eller 2) håller delvis med.
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladUndersökningen Hälsosamma Finland 2022 (THL)
I undersökningen kombineras den tidigare enkätundersökningen FinSote och undersökningen om hälsa, välfärd och social- och hälsovården FinHälsa. - Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladNationella undersökningen FinSote 2020 (THL)
Tillgången till digitala tjänster enligt lagen om tillhandahållande av digitala tjänster
Granskade digitala tjänster och ramarna för deras tillgänglighet
Viktiga punkter under tillsynsperioden 2020–2021
129
granskade digitala tjänster
1
tjänst där det inte observerades brister i tillgängligheten
128
tjänster med brister i tillgängligheten
Regionförvaltningsverket är den myndighet i Finland som övervakar att tillgänglighetskraven uppfylls. Regionförvaltningsverket i Södra Finland granskar att tillgänglighetskraven för digitala tjänster följs i enlighet med Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1524, där ramvillkoren för tillsynen och antalet kontrollstickprov regleras. Övervakningen omfattar både webbplatser och mobilappar. I övervakningen som helhet ingår förutom övervakning enligt kommissionens tillsynsprogram även klagomål om tillgängligheten.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Tillsynsprogrammet för tillgängligheten vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland 2020–2021
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladRapport över tillgängligheten avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Klagomål om tillgängligheten och myndighetsanvisningar som getts med anledning av dem
Inkomna klagomål
Saavutettavuuskantelut ja niiden johdosta annettu viranomaisohjeistus: Saapuneet kantelut
Uppdaterad den 1 juni 2023
Registreringspraxisen vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland har preciserats efter 2021. När det gäller 2020–2021 innehåller punkten Övriga ärenden som inte hör till tillgänglighetstillsynen.
Brister i tillgängligheten som nämns i klagomålet
Saavutettavuuskantelut ja niiden johdosta annettu viranomaisohjeistus: Kantelussa mainittu saavutettavuuspuute
Uppdaterad den 1 juni 2023
I ett enskilt klagomål kan flera brister nämnas.
Handledning som getts
Saavutettavuuskantelut ja niiden johdosta annettu viranomaisohjeistus: Annettu ohjaus
Uppdaterad den 1 juni 2023
I avgörandet kan man ge handledning på olika nivåer i de olika ärenden som behandlas i klagomålet. Den handledning som getts har riktats in enligt året för handledningen, inte enligt det år som klagomålet inkommit.
Källor:
- Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Verifiering av identitet vid elektronisk ärendehantering
Andelen utlandsfödda som inte använder stark autentisering
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
En stor del av lagberedningsprojekten har åtminstone något slags samband med genomförande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. För att genomförandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska kunna säkerställas är det relevant att förhållandet mellan rättigheterna och de lagar som bereds utvärderas under beredningsprocessen. Syftet med anvisningarna och utbildningen för konsekvensbedömningen gällande de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna är att stödja lagberedarna i deras arbete.
Anvisningar och utbildning om bedömning av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna
Publicering och nedladdning av handboken Bedömning av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i lagberedningen i Valto
359
nedladdningar av den finskspråkiga handboken
(30.11.2022–17.8.2023)
62
nedladdningar av den svenskspråkiga handboken
(12.1.–17.8.2023)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Justitieministeriet
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladBedömning av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna vid lagberedning, Hanna Rönty / Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2023:4
Antal deltagare i kursen Introduktion i lagberedning
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Statsrådets kansli
Antal deltagare i grundkursen i lagberedning
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Statsrådets kansli
Övriga utbildningar i lagberedning kopplad till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och antalet deltagare i dem
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Statsrådets kansli
Resultat från lagberedarbarometern 2022 och intressegruppsbarometern för lagberedning
Kvalitetsbarometern för lagberedning är en enkätapplikation som olika ministerier använder för att mäta kvaliteten på lagberedningen och kan identifiera centrala utvecklingsbehov. Enkäten genomfördes första gången 2022. Lagberedarbarometern (Lainvalmistelijabarometri, LVB) skickades på justitieministeriets initiativ ut till experter som deltar i lagberedningen på olika ministerier. Distributionen av intressegruppsbarometern (Sidosryhmäbarometri, SRB) gjordes utifrån öppna listor som var tillgängliga via utlåtandetjänsten.
Läs mer om ämnet: Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladHögkvalitativ lagstiftningsberedning: Kvalitetsindikatorer för lagstiftningsprocessen
Svar på påståendet ”De konstitutionella och människorättsliga skyldigheter som krävs av lagstiftningsprojekt identifieras väl” (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Svar på påståendet ”I lagstiftningsprojekt identifieras förslagens konsekvenser för tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter tillräckligt väl” (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Svar på påståendet ”Lagberedarna har tillräcklig sakkunskap i frågor som gäller konstitutionella och människorättsliga skyldigheter och/eller möjlighet att vid behov få stöd utanför det egna ministeriet” (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Lagberedarbarometern 2022
- Intressegruppsbarometern för lagberedning 2022