Laddar ikonen

Kultur och bildning

Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Alla ska på vissa villkor ha lika möjligheter att enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. För att rättigheterna ska kunna tillgodoses är det nödvändigt att man har kännedom om dem. Därför är det viktigt att ge information och utbildning i mänskliga rättigheter och demokrati.

Demokrati- och människorättsfostran stöder respekten för de mänskliga rättigheterna och förebyggandet av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Människorättsfostran ger information om de mänskliga rättigheterna, vilket stöder såväl identifieringen av egna rättigheter som respekten för andra människors rättigheter.


Effektivering av demokrati- och människorättsfostran inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och undervisningen på andra stadiet

Projekt som genomförts under den senaste tiden för att effektivisera demokrati- och människorättsfostran

1. Pilotprojekt för demokrati- och människorättsfostran för grundskoloe

Våren 2022 delade Utbildningsstyrelsen ut statsunderstöd till sammanlagt nio grundskolor i Finland för pilotprojektet för demokrati- och människorättsfostran. Projektet utgick från Sanna Marins regerings demokratiprogram 2025. Syftet med understödet är att främja och utveckla demokrati- och människorättsfostran inom den grundläggande utbildningen i enlighet med målen i läroplanen för den grundläggande utbildningen. Inom projektet kan man vidareutveckla modeller som redan konstaterats vara bra i skolan eller utveckla helt nya verksamhetssätt. Syftet med den utvecklade praxisen är att bli en del av skolornas etablerade verksamhet. I projekten betonas utveckling av gemenskap och delaktighet, demokratifärdigheter och påverkan på den egna närmiljön samt mänskliga rättigheter. Projektens resultat kan både spridas och utnyttjas av andra utbildningsanordnare.

Uppdaterad den 1 juni 2023

Läs mer om ämnet: Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladPilotprojekt i grundskolor om demokrati och människorättsfostran (Utbildningsstyrelsen)

2. Projektet Demokrati- och människorättsfostran 2021–2022

I projektet kartlades god praxis för demokrati- och människorättsfostran på daghem, i skolor och på läroanstalter. Helheten, som sammanställts av Ungdomsforskningssällskapet, innehåller beskrivningar av olika praxis för demokrati- och människorättsfostran. Syftet med helheten är att stärka identifieringen och spridningen av god praxis inom demokrati- och människorättsfostran.

Uppdaterad den 1 juni 2023

Läs mer om ämnet: Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladGoda modeller för demokrati- och människorättsfostran inom småbarnspedagogik och undervisning (Utbildningsstyrelsen)

Utbildningsprojekt som finansieras av Utbildningsstyrelsen som riktar sig till personal inom undervisningsväsendet, och som omfattar demokrati- och/eller människorättsfostran

Utbildningsstyrelsen finansierar, följer upp och utvecklar fortbildningen för undervisningsväsendets personal. För undervisningsväsendets personalutbildning finansieras årligen cirka 150–200 olika utbildningsprojekt. I flera projekt behandlas demokrati- och/eller människorättsfostran och de kan också exempelvis vara en del av en utbildning som i huvudsak är inriktad på ett annat tema. Uppgifterna i diagrammet bygger på träffar som erhållits med sökorden ”demokrati” eller ”mänskliga rättigheter”.

Opetushallituksen rahoittamat opetustoimen henkilöstölle suunnatut koulutushankkeet, joihin kuuluu demokratia- ja/tai ihmisoikeuskasvatusta

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Utbildningsstyrelsen

Utbildning öppnar dörrar och skapar möjligheter. Alla ska ha faktiska möjligheter att oavsett medellöshet få utbildning och utveckla sig, även efter den grundläggande utbildningen. Det allmänna ska sträva efter att minska och undanröja de hinder som hälsotillstånd och funktionsnedsättning eventuellt utgör för utbildningen.


Rätten till undervisning

Påbörjade utbildningar på andra stadiet enligt befolkningsgrupp

Aloitetun toisen asteen koulutuksen suorittaneet väestöryhmittäin

Uppdaterad den 1 juni 2023

Från statistikåret har man valt 5,5 år från påbörjandet av utbildningen. Procentandelen visar hur stor andel av dem som inlett studierna för 5,5 år sedan som har avlagt den påbörjade examen före statistikåret..

Källor:

Personer som påbörjat en högskoleutbildning enligt befolkningsgrupp

Aloitetun korkeakoulutuksen suorittaneet väestöryhmittäin

Uppdaterad den 1 juni 2023

Från statistikåret har man valt 7,5 år från påbörjandet av utbildningen. Procentandelen visar hur stor andel av dem som inlett studierna för 7,5 år sedan som har avlagt den påbörjade examen före statistikåret.

Källor:

Andelen unga som står utanför arbete och utbildning (NEET)

Työn ja koulutuksen ulkopuolella olevien nuorten osuus (NEET)

Uppdaterad den 1 juni 2023

NEET är en förkortning av definitionen ”Not in Employment, Education or Training”, det vill säga ”inte i arbete, utbildning som leder till examen eller kursutbildning”.

Källor:


Erfarenheter av diskriminering i grundskolan, på gymnasiet och på yrkesskolan

Mobbad minst en gång i veckan (%) varje år

Uppdaterad den 1 juni 2023

Mobbad minst en gång i veckan (%) skolstadium

Uppdaterad den 1 juni 2023

Mobbning innebär i enkäten Hälsa i skolan att en annan elev eller grupp elever säger obehagliga saker till en elev eller gör obehagliga saker mot hen. Mobbning är också när en elev upprepade gånger blir retad på ett sätt som hen inte gillar. Det är inte mobbning när två ungefär lika starka elever bråkar.

Källor:

Har upplevt diskriminering i skolan eller på fritiden (%) enligt skolstadium

Uppdaterad den 1 juni 2023

Indikatorn grundar sig på följande fråga: ”Har du blivit mobbad, diskriminerad eller trakasserad för följande saker under de senaste 12 månaderna i skolan/på läroanstalten eller på fritiden?” Indikatorn av summan består av frågornas olika delar: 1) Vikt, längd, kropps- eller ansiktsdrag, 2) Hudfärg, 3) Funktionsnedsättning, långvarig sjukdom eller synligt symtom, 4) Kön, könsuttryck, ickebinaritet, könlöshet, 5) Sexuell läggning, 6) Språk, 7) Utländsk bakgrund, rom, same, 8) Religion, avsaknad av religion eller livsåskådning, 9) Familj eller hem (t.ex. föräldrar, syskon, ekonomisk situation, bostadsort). Svarsalternativen var ja/nej. Granskningen omfattar de svarande som har svarat ”ja” på minst en fråga.

Källor: