Laddar ikonen
Bildkälla: justitieministeriet En hand lägger en stämplad röstsedel i valurnan.

Delaktighet och påverkansmöjligheter

Till demokratin hör att var och en har rätt att ta del i och påverka det samhällets och den livsmiljöns utveckling. Med delaktighet avses möjligheter att påverka såväl det egna livet som gemensamma frågor. Det innebär också att höra till en viss grupp och att delta i betydelsefull interaktion. Möjligheten att påverka kan även vara viktig för olika samhällsgrupper . Samerna och andra urfolk har självbestämmanderätt, det vill säga rätt att fritt besluta om sina politiska, samhälleliga och ekonomiska ärenden.

Medborgarna kan påverka lagstiftningen både genom att rösta i val och genom att lämna in medborgarinitiativ till riksdagen och skaffa det antal underskrifter som behövs för dem. Alla har rätt att delta i frivilligarbete, det vill säga oavlönat arbete som utförs till nytta för enskilda individer eller sammanslutningar, till exempel i olika organisationer. Frivilligarbetet har en stor betydelse i det finländska samhället.

Valdeltagande

Valdeltagande i kommunal- och välfärdsområdesval enligt språk och kön

Äänestyaktiivisuus kunta- ja aluevaaleissa kielen ja sukupuolen mukaan

Uppdaterad den 1 juni 2023

Valdeltagandet i riksdagsval bland finländska medborgare bosatta i Finland enligt kön

Suomessa asuvien Suomen kansalaisten äänestysaktiivisuus eduskuntavaaleissa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Statistikcentralen

Undertecknande av invånar- eller medborgarinitiativ eller annan vädjan

24 %

av dem som svarade på Statistikcentralens enkät om fritiden 2017 hade undertecknat ett invånar- eller medborgarinitiativ eller annat initiativ under 12 månader

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Deltagande i föreningsverksamhet

Har deltagit i föreningsverksamhet under 12 månader, andel av dem som fyllt 15 år (%)

Osallistunut yhdistystoimintaan 12 kuukauden aikana, osuus 15 vuotta täyttäneistä (%)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Röstningsställenas tillgänglighet

Justitieombudsmannens bedömning av röstningsställenas tillgänglighet

Riksdagens justitieombudsman har i sin årsberättelse 2021 lyft fram bristerna i tillgodoseendet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning bland tio centrala problem med de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Vid de inspektioner av förhandsröstningsställena som riksdagens justitieombudsman förordat har man upptäckt brister i tillgängligheten i röstningslokalen eller den väg som leder dit. En allmän observation var att det fortfarande fanns utrymme för förbättring av informationen och handledningen om förhandsröstningsställena. Dessutom kan bristen på tillgängliga röstningsbås eller -platser ha äventyrat bevarandet av valhemligheten. Riksdagens justitieombudsman har dock ansett det positivt att allt fler röstningsställen enligt observationerna vid inspektionerna börjar vara tillgängliga. På röstningsställena finns det oftare än tidigare tillgängliga röstningsbås eller -platser där väljare som är rullstolsburna eller som har andra rörelsehjälpmedel kan göra sin röstningsanteckning så att valhemligheten bevaras och så självständigt som möjligt (inspektionsberättelse 3250/2021).

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stäng

Med delaktighet avses att vara med, påverka och känsla av att höra till en grupp och bli hörd. Det är fråga om en interaktion mellan en individ och en grupp och om ett meningsfullt deltagande i gruppens verksamhet. Genom att främja delaktighet är det möjligt att förebygga utslagning, ojämlikhet och fattigdom och att förbättra individers välbefinnande.

Vuxnas upplevelse av delaktighet

Upplevelsen av delaktighet kan mätas med en Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladdelaktighetsindikator (Experiences of Social Inclusion Scale, ESIS) som utvecklats av Institutet för hälsa och välfärd .

Delaktighetsindikatorn består av tio påståenden som kartlägger den svarandes känslor av tillhörighet, betydelsen av deras handlingar samt deras möjligheter att agera och hantera saker och ting. Även om påståendena teoretiskt kan delas in i dessa dimensioner, visar vetenskaplig validering att alla påståenden hör till en faktor, det vill säga en påverkande faktor, för upplevelsen av delaktighet. Svaren på påståendena befinner sig i ett kontinuum där den ena ytterligheten representerar upplevelsen av utanförskap och den andra upplevelsen av delaktighet. Indikatorn för delaktighet är vetenskapligt validerad i sin officiella form.

Bakgrunden till påståendena är en övergripande uppfattning om delaktighet som tillhörighet och att bli hörd: En människa som är delaktig kan påverka sitt eget liv och gemensamma angelägenheter. En människa som är delaktig blir delaktig i det gemensamma goda: hen kan både producera det gemensamma goda och njuta av det. Förutom påverkansmöjligheterna och resurserna är det viktigt att man tror på att möjligheterna finns.

Andelen personer med mycket svag upplevelse av delaktighet (delaktighetsindikator under 50 poäng) (%) per år

Niiden osuus, joilla erittäin heikko osallisuuden kokemus (osallisuusindikaattori alle 50 pistettä) (%) (vuosi)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Andelen personer med mycket svag upplevelse av delaktighet (delaktighetsindikator under 50 poäng) (%) per region

Niiden osuus, joilla erittäin heikko osallisuuden kokemus (osallisuusindikaattori alle 50 pistettä) (%) (alue)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Barns upplevelse av delaktighet

Barns upplevelse av delaktighet per år

Lasten osallisuuden kokemus vuosittain

Uppdaterad den 1 juni 2023

Barns upplevelse av delaktighet per skolstadium

Lasten osallisuuden kokemus kouluasteittain

Uppdaterad den 1 juni 2023

Mycket svag upplevelse av delaktighet (personer som fått färre än 50 poäng) per år

Erittäin heikko osallisuuden kokemus (alle 50 pistettä saaneet) vuosittain

Uppdaterad den 1 juni 2023

Mycket svag upplevelse av delaktighet (personer som fått färre än 50 poäng) enligt skolstadium

Erittäin heikko osallisuuden kokemus (alle 50 pistettä saaneet) kouluasteittain

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stäng

Samerna är det enda urfolket i Finland och Europeiska unionen. Urfolk har självbestämmanderätt, vilket innebär att urfolk  har rätt att fritt besluta om sina politiska, samhälleliga och ekonomiska ärenden. Uppgifter som omfattas av samernas autonomi sköts av samernas parlament, Sametinget, som samerna väljer genom val. Myndigheterna ska förhandla med Sametinget om ärenden som kan påverka samernas ställning som urfolk. Det kan till exempel gälla beredningen av en lag eller genomförandet av ett administrativt beslut. Avsikten med förhandlingsförfarandet är föra en öppen diskussion vid rätt tidpunkt för att nå ett samförstånd.

Sämmilij jiešmeridemvuoigâdvuođâ olášum

Sämmiliih láá Suomâ já Euroop union kuávlu áinoo algâaalmug. Algâaalmugijn lii jiešmeridemvuoigâdvuotâ, moin uáivilduvvoo, ete algâaalmugijn lii vuoigâdvuotâ riijâht meridiđ pooliitlijn, siärvádâhlijn já ekonomâlijn ašijnis. Sämmilij jiešhaaldâšmân kullee pargoid tipšo sämmilij vaaljâin valjim parlament, sämitigge. Virgeomâhááh kalgeh ráđádâllâđ sämitiggijn aašijn, moh pyehtih vaiguttiđ sämmilij sajadâhân algâaalmugin. Tágáreh tileh pyehtih leđe ovdâmerkkân laavâi valmâštâllâm tâi haldâttâhlij miärádâsâi olášuttem. Ráđádâllâmmonâttâllâm mittomeerrin lii olmâ, olmâáigásâš já ohtsâšibárdâsân viggee savâstâllâm

Sápmelaččaid iešmearridanrievtti ollahuvvan

Sápmelaččat leat Suoma ja Eurohpa uniovnna guovllu áidna eamiálbmot. Eamiálbmogiin lea iešmearridanriekti, mainna dárkkuhuvvo dat, ahte eamiálbmogiin lea riekti lupmosit mearridit politihkalaš, servodatlaš ja ekonomalaš áššiineaset. Sápmelaččaid iešstivrenbargguid dikšu sápmelaččaid válggaiguin válljen parlameanta, sámediggi. Eiseválddit galget ráđđádallat sámedikkiin áššiin, mat sáhttet váikkuhit sápmelaččaid sajádahkii eamiálbmogin. Dákkár dilit sáhttet leat ovdamearkka dihte lágaid válmmastallan dehe hálddahuslaš mearrádusaid ollahuhttin. Ráđđádallanmeannudeami ulbmilin lea ságastallan, mii lea eakti, rivttesáigásaš ja viggá ovttasipmárdussii.

Säʹmmlaijiõččmieʹrreemvuõiggâdvuõđ teâuddjummuš

Säʹmmla liâ Lääʹddjânnam da Euroopp unioon vuuʹdoʹdinak alggmeer. Alggmeerain lij jiõččmieʹrreemvuõiggâdvuõtt, koin miârktet tõn, što alggmeerain lij vuõiggâdvuõtt täättas mieʹlddmieʹrreed jiijjâs poliittlaž, õhttsažkååddlaž da tällõõzzlaž aaʹššin.Säʹmmlaijiõččvaldšma kuulli tuâjaid håidd säʹmmlai vaalin vaʹlljeemparlameʹntt, sääʹmteʹǧǧ. Veʹrǧǧneeʹǩǩâʹlǧǧesaǥstõõllâdsääʹmtiiʹǧǧinaaʹššin, kook vueiʹttevaaikted säʹmmlai sâjja alggmeeran. Näkam vueʹjjvueiʹtteleeʹd ouddmiârkkân laaʹjjivalmštõõllmõš leʹbevaaldšemvuõđlažtuʹmmstõõǥǥičõõđ viikkmõš. Saǥstõõllâm-mõõntõõllmõõžž jurddjen lij tuõtt, vuõiggäiggsaž da õõutmiõllsažvuõʹtteǩiččlõõttisaǥstõõllmõš.

Antalet förhandlingar enligt 9 § i sametingslagen

Enligt 9 § i sametingslagen ska myndigheterna förhandla med sametinget om alla vittsyftande och viktiga åtgärder, som på ett direkt och särskilt sätt kan inverka på samernas ställning som ett urfolk. Förhandlingsskyldigheten gäller bland annat utveckling av lagstiftningen om samerna, frågor som gäller samiska språket och undervisningen samt markanvändning och beviljande av tillstånd enligt gruvlagen inom samernas hembygdsområde.

Saamelaiskäräjälain 9 §:n mukaisten neuvotteluiden määrä

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Problem som lyfts fram i statsrådets justitiekanslers avgöranden

Beredningen av förordningarna om förbud mot laxfiske i Tana älv (OKV/1215/10/2021)

Flera förhandlingar med sametinget har hållits med mycket kort varsel och förhandsmaterialet hade inte levererats i så god tid att Sametinget skulle ha hunnit behandla det i sina egna organ. Å andra sidan lyfter ministeriet i sitt svar fram att Sametingets ståndpunkt har varit att avtala om fiskebestämmelserna för 2021 så snart som möjligt och dess ståndpunkt tillsammans med fiskerättsinnehavarnas ståndpunkt bidrog till att tilläggstiden för avtal om fiskebestämmelser med Norge blev så kort som möjligt. Den längre tid som Norge skulle ha varit redo för skulle ha möjliggjort bättre prognoser.

Beredning av en ändring av gruvlagen (OKV/8/50/2019)

Det hade varit befogat att ordna förhandlingar enligt sametingslagen – – På basis av sametingets svar till arbets- och näringsministeriet och tidigare samråd och förhandlingar borde det inte ha varit oklart för ministeriet att förslaget gäller en sådan vittsyftande och betydande åtgärd som avses i 9 § i sametingslagen – -. Om frågan om behovet av förhandlingar däremot var oklart för arbets- och näringsministeriet borde ministeriet i vilket fall som helst ha hört sametinget för att utreda om det i den förändrade situationen vore nödvändigt att hålla förhandlingar.

Förslaget till ändring av gruvlagen har i generellt för samhället och med tanke på samernas rättigheter som urfolk varit särskilt viktigt. Ministeriet har försummat att trygga medborgarnas påverkansmöjligheter i anslutning till detta och i synnerhet att iaktta förhandlingsskyldigheten enligt sametingslagen.

Beredningen av fiskeavtalet i Tana älv (OKV/12/21/2016)

Jord- och skogsbruksministeriet har till vissa delar försummat att iaktta förhandlingsskyldigheten enligt sametingslagen. I förhandlingarna som hölls i oktober 2016 har man i själva verket endast kunnat förhandla om frågor som gäller avtalets ikraftträdande. Förhandlingarna om själva avtalet och dess innehåll borde ha förts i rätt tid innan förhandlingarna mellan Finland och Norge avslutades, för att sametinget skulle ha haft en möjlighet att påverka garanterad enligt lag.

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Utveckling av sametingslagens förhandlingsskyldighet

Innehållet i och behandlingsfasen av ändringen av sametingslagen

Regeringens proposition RP 274/2022 rd med förslag till ändring av sametingslagen överlämnades till riksdagen den 17 november 2022 och sametingets möte godkände propositionen den 19 november 2022. I propositionen föreslogs bland annat att bestämmelsen om myndigheternas förhandlingsskyldighet skulle förnyas till samarbets- och förhandlingsskyldighet. Det föreslogs också att skyldigheten att iaktta kraven på förfarandesätt och samernas rättigheter skulle regleras närmare.

Propositionen behandlades i riksdagens utskott i början av 2023. Grundlagsutskottet, som fungerat som betänkandeutskott, anser enligt protokollet av den 24 februari 2023 att det är beklagligt att statsrådet har avsatt så knappt med tid för behandlingen av propositionen i riksdagen i förhållande till dess betydelse. Utskottet tvingas konstatera att en ändamålsenlig behandling av propositionen i utskottet fortfarande förutsätter en väsentligt längre tid än vad riksdagen har till sitt förfogande. Utskottet har således av tidsskäl inte förutsättningar att utarbeta ett behörigt betänkande i ärendet. Utskottet anser det vara viktigt att statsrådet för att trygga bestämmelserna om samernas ställning och rättigheter i 17 § 3 mom. och 121 § 4 mom. i grundlagen och för att Finlands internationella människorättsförpliktelser ska uppfyllas omedelbart i början av nästa valperiod lägger fram en ny proposition i ärendet. Justitieministeriet väntar på den nya regeringens riktlinjer för fortsatt behandling av ärendet.

Propositionen har förfallit.

  • 0
    Initiativ
  • 1
    Förberedelse
  • 2
    Egentlig beredning (tjänsteuppdrag/beredningsorgan)
  • 3
    Remissförfarande
  • 4
    Fortsattberedning
  • 5
    Statsrådets beslutsfattande
  • 6
    Riksdagsbehandling
  • 7
    Stadfästande av lag
  • ..
    Verkställighet och uppföljning

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Revidering av sametingets bestämmelser om införande i röstlängden.

Innehållet i och behandlingsfasen av ändringen av sametingslagen

RP 274/2022 rd med förslag till ändring av sametingslagen överlämnades till riksdagen den 17 november 2022 och sametingets möte godkände RP den 19 november 2022.

I propositionen föreslås att bestämmelsen om definitionen av en same för rätten att rösta i val till sametinget ses över så att det uttryckligen handlar om att anteckna en person i röstlängden till sametinget, det vill säga rösträtten i val till sametinget, inte om vem som över huvud taget ska betraktas som same. Samernas rätt som urfolk att själva bestämma vem som är same, det vill säga den så kallade gruppidentifikationen, föreslogs bli fastställd genom att de objektiva förutsättningarna för att införas i röstlängden förnyas i samarbete med sametinget och valnämndens sammansättning utvidgas. Vid utformningen av de objektiva förutsättningarna beaktades den samnordiska bestämmelsen i den paraferade nordiska samekonventionen. Det föreslogs att ändringsansökan i ett ärende som gäller införande i röstlängden förnyas så att den första egentliga besvärsinstansen är en självständig och oberoende besvärsnämnd. Ändring i dess beslut söks hos högsta förvaltningsdomstolen, om denna beviljar besvärstillstånd. Det föreslogs att röstlängden görs upp på nytt utifrån de förnyade kriterierna för ansökan till röstlängden.

Propositionen behandlades i riksdagens utskott i början av 2023. Grundlagsutskottet, som fungerat som betänkandeutskott, anser enligt protokollet av den 24 februari 2023 att det är beklagligt att statsrådet har avsatt så knappt med tid för behandlingen av propositionen i riksdagen i förhållande till dess betydelse. Utskottet tvingas konstatera att en ändamålsenlig behandling av propositionen i utskottet fortfarande förutsätter en väsentligt längre tid än vad riksdagen har till sitt förfogande. Utskottet har således av tidsskäl inte förutsättningar att utarbeta ett behörigt betänkande i ärendet. Utskottet anser det vara viktigt att statsrådet för att trygga bestämmelserna om samernas ställning och rättigheter i 17 § 3 mom. och 121 § 4 mom. i grundlagen och för att Finlands internationella människorättsförpliktelser ska uppfyllas omedelbart i början av nästa valperiod lägger fram en ny proposition i ärendet. Justitieministeriet väntar på den nya regeringens riktlinjer för fortsatt behandling av ärendet.

Propositionen har förfallit.

  • 0
    Initiativ
  • 1
    Förberedelse
  • 2
    Egentlig beredning (tjänsteuppdrag/beredningsorgan)
  • 3
    Remissförfarande
  • 4
    Fortsattberedning
  • 5
    Statsrådets beslutsfattande
  • 6
    Riksdagsbehandling
  • 7
    Stadfästande av lag
  • ..
    Verkställighet och uppföljning

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stäng