Frågor och svar om uppföljningen

De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna är fundamentala rättigheter som är lika för alla. Med hjälp av dem tryggas var och en ett människovärdigt liv. Vars och ens grundläggande rättigheter tryggas genom grundlagen. De mänskliga rättigheterna tryggas i sin tur genom internationella och regionala konventioner om de mänskliga rättigheterna. Finland har ratificerat de flesta av konventionerna och förbundit sig att fullgöra de åligganden som fastställs i konventionerna.  De grundläggande rättigheterna för individer tryggas även i Europa unionens lagstiftning och har fastställts bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Stadgan är juridiskt bindande för EU och dess medlemsstater och kompletterar medlemsstaternas nationella system.

Läs mer om de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna:

• Justitieministeriets webbplats ”Grundläggande och mänskliga rättigheter”
• Utrikesministeriets webbplats ”Finlands internationella människorättspolitik”
• Finlands grundlag (2 kap.)
• Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
• Europarådets gällande människorättskonventioner
• FN:s gällande konventioner om de mänskliga rättigheterna

Det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses (22 § i Finlands grundlag). För att tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska kunna säkerställas behövs information om dessa. Genom att följa upp tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna kan beslutsfattarna och myndigheterna ta fram bättre riktade och effektiva åtgärder för att genomföra rättigheterna.

Uppföljningsinformationen kan utnyttjas bland annat i lagstiftningsarbetet, särskilt som en del av konsekvensbedömningen gällande de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, inklusive en efterhandsbedömning av effekterna av lagstiftningsändringar. Tillsynen över verkställigheten av bestämmelserna i de nationella och de regionala konventionerna om de mänskliga rättigheterna sker främst genom återkommande rapporter där uppföljningsinformationen utnyttjats och som staterna lämnar in till övervakningsorganen. I de återkommande rapporterna presenterar regeringen den nationella verkställigheten av konventionerna. Uppföljningsinformationen är också till nytta vid uppföljningen av hur rekommendationer och beslut från internationella övervakningsorgan genomförs.

Indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna är mätare för att utvärdera i vilken riktning tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna utvecklas och vilka förändringar som sker i tillgodoseendet av rättigheterna.

De frågor kring de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna som har valts att följa upp är grupperade efter livsområde så att uppföljningen inbegriper indikatorer från många olika teman. Indikatorerna ger både kvalitativa och kvantitativa data om olika frågor kring de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Indikatorerna på denna webbplats har tagits fram som en del av Statsrådets tredje nationella handlingsplan för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna (Statsrådets publikationer 2021:65).

Indikatorerna varken begränsar eller definierar prioriteringarna i den nationella politiken för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, och inskränker inte heller på det allmännas skyldighet att även trygga tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna med andra medel.

Indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna ger systematisk information om hur rättigheterna tillgodoses i olika människogrupper. Informationen behövs som stöd för en effektiv, informationsbaserad politik för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Indikatorernas styrka är att man med hjälp av dem kan identifiera utvecklingstrender på lång sikt, det vill säga gestalta i vilken riktning genomförandet av vissa grundläggande och mänskliga rättigheter fortskrider. Den kunskap som indikatorerna ger kan också bidra till att identifiera strukturella problem som annars inte skulle framträda.

Riksdagen har betonat behovet av indikatorer för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Grundlagsutskottet har konstaterat att det behövs indikatorer för att man ska få tillförlitlig information om hur tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna utvecklas. Också internationella organ för tillsyn över människorättskonventioner har i sina rekommendationer till Finland betonat behovet av att utveckla den nationella uppföljningen och insamlingen av uppgifter om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Utifrån indikatorinformationen sammanställs en rapport om hur de rättigheter som indikatorerna beskriver förverkligas. I samband med rapporteringen ställs indikatorinformationen i kontexten och syftet är att genom att analysera informationen dra slutsatser om läget för de rättigheter som följs upp.

För att indikatorerna ska fungera kräver de ett tillräckligt datamaterial om de fenomen som ska granskas. För att det ska gå att följa upp hur tillgodoseendet av rättigheterna har utvecklats krävs jämförbara data om temat. Vissa frågor är inte möjliga att följa upp, eftersom det saknas data som är lämpliga för indikatoruppföljning. Det tillgängliga dataunderlaget och de förändringar som sker i det bestämmer i stor omfattning vad som kan följas upp genom indikatorer.

Det är viktigt att komma ihåg att indikatorerna är riktgivande och att det inte utifrån dem är möjligt att skapa en heltäckande och övergripande bild av hur rättigheterna tillgodoses i människors vardag. Tolkningen av indikatorinformationen kräver analyser och att informationen ställs i en mer omfattande kontext. Genom indikatorer är det möjligt att upptäcka eventuella förändringar. Som sådana beskriver de dock inte nödvändigtvis till exempel vad förändringarna beror på.

I handlingsplanen ingår mer än 100 indikatorer. De omfattar dock inte alla frågor kring de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Indikatorerna är emellertid ett ytterligare verktyg för ett mer omfattande urval av uppföljningsåtgärder och gör det möjligt att identifiera konkreta problem för de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

De indikatorer som följs upp valdes under beredningen av statsrådets handlingsplan för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna 2020–2023 på ett öppet och interaktivt sätt i samråd med olika intressenter. Indikatorerna bereddes under styrning av statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter. I den expertgrupp som deltog i beredningen ingick företrädare för justitieministeriet, utrikesministeriet, Människorättscentret, Institutet för hälsa och välfärd och diskrimineringsombudsmannens byrå. Dessutom deltog olika frivilligorganisationer, myndigheter och forskare i de diskussioner, workshoppar och höranden som ordnades i anslutning till beredningen.

Valet av uppföljningsindikatorerna påverkades framför allt av de rekommendationer som övervakningsorganen för internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna hade givit till Finland och av ställningstagandena från riksdagens grundlagsutskottet. De frågor som togs upp under hörandena och diskussionerna i expertgruppen spelade också en viktig roll.

Valet av uppföljningsobjekten utgick från indikatorernas användbarhet och möjligheterna att i praktiken genomföra uppföljningen. Avsikten var att redan i urvalsfasen hitta ett lämpligt datamaterial för indikatorerna. På så sätt var syftet att säkerställa att uppföljningsinformation också finns tillgänglig i framtiden och att den är jämförbar. Under beredningen ville man dessutom undvika att uppsättningen indikatorer utökar så att den blir omöjlig att följa upp i praktiken.

Läs mer om beredningen och urvalskriterierna för indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna här: Bakgrundspromemoria om indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna (Statsrådets publikationer 2022:53).

För att det i praktiken ska vara möjligt att genomföra indikatoruppföljning har det varit nödvändigt att begränsa antalet indikatorer. I punkten ”På vilket sätt valdes indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna?” kan du läsa mer om bakgrunden till de gjorda valen. Valen har påverkats betydligt av det tillgängliga dataunderlaget: kravet har varit att ett datamaterial som är lämpligt för uppföljning har existerat för varje indikator som valts.

Avsikten är att framöver utveckla innehållet i indikatorerna utifrån erfarenheter av tillämpning av indikatorer, utveckling av dataunderlaget om grundläggande rättigheter och samhällets föränderliga förhållanden. På så sätt är det möjligt att en del av indikatorerna senare faller bort från uppföljningen och att nya objekt inkluderas i uppföljningen.

Informationen om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna är tillgänglig och användbar för alla. Informationen behövs för att politiska åtgärder ska kunna riktas på rätt sätt och för att det allmänna ska kunna uppfylla sin skyldighet att trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Webbplatsen gynnar i första hand myndigheterna och de politiska beslutsfattarna samt i övrigt en mer omfattande samhällelig debatt om tillgodoseendet av rättigheterna. Målet är dock att organisationer, forskare, medier, skolor och andra som är intresserade av temat också ska kunna gynnas av informationen om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Uppdateringen av indikatorinformationen beror på vilket uppföljningsobjekt det är fråga om. Som oftast uppdateras informationen på webbplatsen en gång om året, men datamaterialet från vissa indikatorer uppdateras inte så ofta. Sådant datamaterial kan till exempel vara olika undersökningar och sakkunnigbedömningar. Därför uppdateras en del av indikatorerna till exempel med två eller till och med fyra års mellanrum. Indikatorwebbplatsen anger när informationen senast har uppdaterats. För att få aktuell information är det nödvändigt att granska den ursprungliga informationskällan eller att kontakta den aktör som har tillhandahållit informationen.

Potentiella informationskällor för uppföljningsobjekt kartlades först i beredningsfasen i samråd med flera intressenter. Efter valet av uppföljningsobjekten preciserades vad ett lämpligt datamaterial var. En del av uppföljningsinformationen härrör direkt från offentliga källor, såsom statistik eller rapporter som har lagts ut på internet. En del av informationen har i sin tur begärts för uppföljningen direkt från informationsproducenter, bland annat olika organisationer och experter. På uppföljningswebbplatsen utarbetades utifrån den insamlade informationen sammanfattningar och visualiseringar, bland annat diagram, om de frågor som ska följas upp.

Indikatorerna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna innehåller inga personuppgifter och utifrån indikatorerna är det inte möjligt att identifiera enskilda personer. Vid insamlingen av uppföljningsinformation insamlades eller behandlades inte personuppgifter.