Försörjning samt arbete under anständiga villkor
Var och en har i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Om en person inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv, har personen rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Med oundgänglig försörjning och omsorg avses en sådan inkomstnivå och sådan service som tryggar miniminivån på förutsättningarna för ett människovärdigt liv. En individ kan behöva stöd, särskilt till följd av arbetslöshet, sjukdom eller arbetsoförmåga eller under ålderdomen, vid barnafödelse eller förlust av en försörjare. I sådana situationer har var och en rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad.
År 2022 fastställde Finland att ett av dess nationella mål är att antalet människor som löper risk att drabbas av fattigdom och utslagning ska minska med 100 000 till år 2030. Särskilt oroväckande är fattigdomen bland barnfamiljer, eftersom dess konsekvenser kan vara mycket långvariga och flerdimensionella. Det är dock svårt att mäta fattigdom. I välfärdsstater som Finland anses fattigdomen i allmänhet vara relativ. Relativ fattigdom betyder att människan inte själv förmår uppnå den allmänt accepterade rimliga minimilevnadsstandard som man förväntas ha i samhället.
Tillräcklig grundtrygghet
Enligt lagen om folkpensionsindex ska grundtrygghetens tillräcklighet bedömas vart fjärde år. På uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet har Institutet för hälsa och välfärd redan nu sammankallat bedömningsgruppen fyra gånger.
Med grundtrygghet avses den grundläggande försörjning som en person får som arbetslös, sjuk, arbetsoförmögen, under ålderdomen, under föräldraledigheten samt i samband med förlust av en vårdnadshavare. I rapporten räknas grundtryggheten med beaktande av beskattningen av grundtrygghetsförmån, bostadsbidrag samt eventuella barnbidrag och underhållsstöd. I en del av beräkningarna beaktas också det grundläggande utkomststödet, även om det i rapporten inte räknas till grundtryggheten utan till minimitryggheten.
Grundtrygghetens tillräcklighet mäts på många sätt i rapporterna, varav den viktigaste är jämförelsen av exempelfamiljernas inkomster i förhållande till referensbudgetarna. Referensbudgetarna beskriver den minimikonsumtionsnivå som krävs för delaktighet i samhället. För de tre första utvärderingarna utarbetades referensbudgetarna vid Konsumentforskningscentralen och för den senaste utvärderingen 2023 vid Åbo universitet.
Bedömningsrapport 2019–2023, centrala resultat
Enligt beräkningar räcker grundtryggheten för arbetslösa, sjuka och föräldralediga inte till för att täcka utgifterna i referensbudgeten. Men däremot grundtryggheten för pensionärer räcker till. Den studerandes sociala trygghet räcker till för att täcka referensbudgeten endast med studielån.
År 2019–2023 har nivån på grundtryggheten ökat i förhållande till den allmänna pris- och inkomstnivån. Regeringen genomförde de lagstadgade indexjusteringarna och höjde nivån på grundtryggheten 2020 och för barnens del tillfälligt även 2023. Prisökningen höjde också nivån på bostadsbidragen. Hyresnivån har ökat ganska måttligt, men taknivån för bostadsbidragen har höjts enligt utvecklingen av Konsumentprisindexet, vilket har ökat nivån på bostadsbidragen för många. Hos de som får grundtrygghet och utkomststöd påverkar ökningen av grundtrygghetsnivån inte i den totala inkomstnivån, eftersom höjningarna av grundtryggheten totalt sett minskar beloppet på utkomststödet. Å andra sidan har nivån på utkomststödet till barnfamiljer och i synnerhet till ensamförsörjare höjts under regeringsperioden. Förmånstagare med låga inkomster har fått större nyttan än vanligt av indexhöjningar bundna till den allmänna prisutvecklingen, eftersom prisökningen har gällt sådant som utgör en mindre del av låginkomsttagarnas konsumtion än i genomsnitt. Detta är i synnerhet energi för hemmet och bränsle. Finlands grundtrygghet och minimitrygghet ligger internationellt sett på topp- eller medelnivå beroende på familjeformen och livssituationen.
Bedömningsrapport 2015-2019, centrala resultat
Baserat på referensbudgetar för minimikomsumtion är inkomstnivåerna för arbetslösa och personer som får stöd för hemvård eller sjuk- eller föräldradagpenning till minimibelopp inte tillräckliga för att täcka en rimlig minimikonsumtion. Pensionärers grundtrygghet täcker däremot en rimlig minimikonsumtion. Grundtryggheten för studerande täcker en rimlig minimikonsumtion endast med hjälp av studielån.
Förändringarna 2015–2019 har beroende på livssituationen försämrat grundtryggheten eller behållit den på oförändrad nivå. Framför allt har grundtrygghetsnivån för arbetslösa försämrats till följd av lägre förmåner orsakade av indexminskningar och aktiveringsmodellen. Grundtrygghetsnivån för pensionärer och personer som får sjuk- och föräldradagpenning har däremot behållits någorlunda oförändrad. De studerandes grundtrygghet har blivit mycket mer lånebetonad. Utkomststödet kompenserar den försämrade grundtryggheten för i synnerhet arbetslösa. Utkomststödet har fått en betydligt större roll som komplement till de arbetslösas grundtrygghet under 2015–2019. När utkomststödet tas i beaktande har inkomstnivån för dem som lever på grundtrygghet inte sjunkit, utan hållit sig tämligen oförändrad. Inkomstnivån som möjliggörs av grundtryggheten ligger i Finland på den högsta nivån eller genomsnittsnivån i Västeuropa beroende på familjeformen och livssituationen. Inkomstnivån för dem som är beroende av grundtrygghet är lägre än genomsnittsnivån för vad befolkningen bedömer är en tillräcklig minimitrygghet.
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Fattigdom bland barnfamiljer
Barnfamiljer som fått utkomststöd per år
Toimeentulotukea saanet lapsiperheet vuosittain
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
Upplevelse av att pengarna räcker till mat, läkemedel och läkarbesök
Andel personer som dragit ner på mat, läkemedel eller läkarbesök på grund av brist på pengar (%)
Rahanpuutteen vuoksi ruoasta, lääkkeistä tai lääkärikäynneistä tinkimään joutuneiden osuus (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladUndersökningen Hälsosamma Finland 2022, THL
I undersökningen kombineras den tidigare enkätundersökningen FinSote och undersökningen om hälsa, välfärd och social- och hälsovården FinHälsa. - Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladNationella undersökningen FinSote 2018-2022, THL
Var och en har i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Det allmänna ska stödja sysselsättningen och försöka förebygga att ingen är utan arbete permanent. Dessutom ska det allmänna skydda att ingen diskrimineras i arbetslivet.
Sysselsättningsgraden bland personer i arbetsför ålder enligt befolkningsgrupp
Sysselsättningsgraden (%) bland personer i arbetsför ålder enligt befolkningsgrupp
Työikäisten työllisyysaste (%) väestöryhmittäin
Uppdaterad den 1 juni 2023
Till befolkningen i arbetsför ålder hör alla 15–74-åringar. Sysselsättningsgraden mäter andelen sysselsatta av befolkningen i samma ålder.
Källor:
Diskriminering i arbetslivet
”Har du under de senaste fem åren upplevt diskriminering i arbetet eller i jobbsökning av följande orsaker?”, andelen ja-svar enligt grupp av svarande (%)
”Oletko viimeisten viiden vuoden aikana kokenut syrjintää työssä tai työnhaussa seuraavista syistä?”, kyllä-vastausten vastaajaryhmittäiset osuudet (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladGrundrättighetsbarometer 2021 (diagram 50, s. 91), Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:17
”Hur många gånger har du upplevt diskriminering i arbetet eller jobbsökning under de senaste 12 månaderna?”, svarsfördelning enligt grupp av svarande (%)
”Kuinka monta kertaa olet kokenut syrjintää työssä tai työnhaussa viimeisten 12 kuukauden aikana?”, vastaajaryhmittäiset vastausjakaumat (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladGrundrättighetsbarometer 2021 (diagram 51, s. 92), Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:17
Frågan ”När du senast upplevde diskriminering i arbetet eller jobbsökning, anmälde eller överklagade du det?”, svarsfördelning enligt grupp av svarande (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladGrundrättighetsbarometer 2021 (tabell 14, s. 93), Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:17
”När du senast upplevde diskriminering i arbetet eller jobbsökning, varför anmälde du det inte?”, andelen svar enligt grupp av svarande (%)
”Kun viimeksi koit syrjintää työssä tai työnhaussa, miksi et ilmoittanut siitä?”, vastaajaryhmittäiset vastausten osuudet (%)
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor:
- Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladGrundrättighetsbarometer 2021 (diagram 52, s. 94), Justitieministeriet publikationer, Utredningar och anvisningar 2021:17
Har själv upplevt diskriminering eller ojämlikt bemötande på sin arbetsplats under de senaste fem åren, %-andel per år
Kokenut itse syrjintää tai eriarvoista kohtelua työpaikallaan edellisen viiden vuoden aikana, % osuus vuosittain
Uppdaterad den 1 juni 2023
Har själv upplevt diskriminering eller ojämlikt bemötande på sin arbetsplats under de senaste fem åren i olika diskrimineringssituationer, %-andel
Kokenut itse syrjintää tai eriarvoista kohtelua työpaikallaan edellisen viiden vuoden aikana eri syrjintätilanteissa, % osuus
Uppdaterad den 1 juni 2023
Källor: