Laddar ikonen
Bildkälla: justitieministeriet En hand lägger en stämplad röstsedel i valurnan.

Delaktighet och påverkansmöjligheter

Till demokratin hör att var och en har rätt att ta del i och påverka det samhällets och den livsmiljöns utveckling. Med delaktighet avses möjligheter att påverka såväl det egna livet som gemensamma frågor. Det innebär också att höra till en viss grupp och att delta i betydelsefull interaktion. Möjligheten att påverka kan även vara viktig för olika samhällsgrupper . Samerna och andra urfolk har självbestämmanderätt, det vill säga rätt att fritt besluta om sina politiska, samhälleliga och ekonomiska ärenden.

Medborgarna kan påverka lagstiftningen både genom att rösta i val och genom att lämna in medborgarinitiativ till riksdagen och skaffa det antal underskrifter som behövs för dem. Alla har rätt att delta i frivilligarbete, det vill säga oavlönat arbete som utförs till nytta för enskilda individer eller sammanslutningar, till exempel i olika organisationer. Frivilligarbetet har en stor betydelse i det finländska samhället.

Valdeltagande

Valdeltagande i kommunal- och välfärdsområdesval enligt språk och kön

Äänestyaktiivisuus kunta- ja aluevaaleissa kielen ja sukupuolen mukaan

Uppdaterad den 1 juni 2023

Valdeltagandet i riksdagsval bland finländska medborgare bosatta i Finland enligt kön

Suomessa asuvien Suomen kansalaisten äänestysaktiivisuus eduskuntavaaleissa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Statistikcentralen

Undertecknande av invånar- eller medborgarinitiativ eller annan vädjan

24 %

av dem som svarade på Statistikcentralens enkät om fritiden 2017 hade undertecknat ett invånar- eller medborgarinitiativ eller annat initiativ under 12 månader

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Deltagande i föreningsverksamhet

Har deltagit i föreningsverksamhet under 12 månader, andel av dem som fyllt 15 år (%)

Osallistunut yhdistystoimintaan 12 kuukauden aikana, osuus 15 vuotta täyttäneistä (%)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Röstningsställenas tillgänglighet

Justitieombudsmannens bedömning av röstningsställenas tillgänglighet

Riksdagens justitieombudsman har i sin årsberättelse 2024 lyft fram bristerna i tillgodoseendet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning bland tio centrala problem med de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Vid de inspektioner av röstningsställen som riksdagens justitieombudsman har förordnat har man upptäckt brister i tillgängligheten till själva röstningslokalen eller till den rutt som leder dit. Dessutom har brister i tillgängliga röstningsbås eller röstningsplatser kunnat äventyra bevarandet av valhemligheten. Justitieombudsmannen har dock sett som positivt att allt fler röstningsställen enligt inspektionsobservationerna håller på att bli tillgängliga. Vid inspektionerna av röstningsställen i anstalter har det framkommit olika problem i valmyndigheternas och anstalternas praxis, vilka kan begränsa det faktiska utövandet av rösträtten (inspektionsprotokoll 8012/2023). Biträdande justitieombudsmannen konstaterade i sitt beslut om ett röstningsställes tillgänglighet att stadens förfarande vid ordnandet av förhandsröstningsstället inte uppfyllde de lagstadgade kraven på likabehandling, eftersom rampen som leder till huvudbiblioteket inte var tillgänglig på grund av väderförhållandena (beslut 516/2024).

Uppdaterad den 28 november 2025

Källor:

Med delaktighet avses att vara med, påverka och känsla av att höra till en grupp och bli hörd. Det är fråga om en interaktion mellan en individ och en grupp och om ett meningsfullt deltagande i gruppens verksamhet. Genom att främja delaktighet är det möjligt att förebygga utslagning, ojämlikhet och fattigdom och att förbättra individers välbefinnande.

Vuxnas upplevelse av delaktighet

Upplevelsen av delaktighet kan mätas med en Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladdelaktighetsindikator (Experiences of Social Inclusion Scale, ESIS) som utvecklats av Institutet för hälsa och välfärd .

Delaktighetsindikatorn består av tio påståenden som kartlägger den svarandes känslor av tillhörighet, betydelsen av deras handlingar samt deras möjligheter att agera och hantera saker och ting. Även om påståendena teoretiskt kan delas in i dessa dimensioner, visar vetenskaplig validering att alla påståenden hör till en faktor, det vill säga en påverkande faktor, för upplevelsen av delaktighet. Svaren på påståendena befinner sig i ett kontinuum där den ena ytterligheten representerar upplevelsen av utanförskap och den andra upplevelsen av delaktighet. Indikatorn för delaktighet är vetenskapligt validerad i sin officiella form.

Bakgrunden till påståendena är en övergripande uppfattning om delaktighet som tillhörighet och att bli hörd: En människa som är delaktig kan påverka sitt eget liv och gemensamma angelägenheter. En människa som är delaktig blir delaktig i det gemensamma goda: hen kan både producera det gemensamma goda och njuta av det. Förutom påverkansmöjligheterna och resurserna är det viktigt att man tror på att möjligheterna finns.

Andelen personer med mycket svag upplevelse av delaktighet (delaktighetsindikator under 50 poäng) (%) per år

Niiden osuus, joilla erittäin heikko osallisuuden kokemus (osallisuusindikaattori alle 50 pistettä) (%) (vuosi)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Andelen personer med mycket svag upplevelse av delaktighet (delaktighetsindikator under 50 poäng) (%) per region

Niiden osuus, joilla erittäin heikko osallisuuden kokemus (osallisuusindikaattori alle 50 pistettä) (%) (alue)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Barns upplevelse av delaktighet

Barns upplevelse av delaktighet per år

Lasten osallisuuden kokemus vuosittain

Uppdaterad den 20 mars 2025

Barns upplevelse av delaktighet per skolstadium

Lasten osallisuuden kokemus kouluasteittain

Uppdaterad den 20 mars 2025

Mycket svag upplevelse av delaktighet (personer som fått färre än 50 poäng) per år

Erittäin heikko osallisuuden kokemus (alle 50 pistettä saaneet) vuosittain

Uppdaterad den 20 mars 2025

Mycket svag upplevelse av delaktighet (personer som fått färre än 50 poäng) enligt skolstadium

Erittäin heikko osallisuuden kokemus (alle 50 pistettä saaneet) kouluasteittain

Uppdaterad den 20 mars 2025

Källor:

Samerna är det enda urfolket i Finland och Europeiska unionen. Urfolk har självbestämmanderätt, vilket innebär att urfolk  har rätt att fritt besluta om sina politiska, samhälleliga och ekonomiska ärenden. Uppgifter som omfattas av samernas autonomi sköts av samernas parlament, Sametinget, som samerna väljer genom val. Myndigheterna ska förhandla med Sametinget om ärenden som kan påverka samernas ställning som urfolk. Det kan till exempel gälla beredningen av en lag eller genomförandet av ett administrativt beslut. Avsikten med förhandlingsförfarandet är föra en öppen diskussion vid rätt tidpunkt för att nå ett samförstånd.

Sämmilij jiešmeridemvuoigâdvuođâ olášum

Sämmiliih láá Suomâ já Euroop union kuávlu áinoo algâaalmug. Algâaalmugijn lii jiešmeridemvuoigâdvuotâ, moin uáivilduvvoo, ete algâaalmugijn lii vuoigâdvuotâ riijâht meridiđ pooliitlijn, siärvádâhlijn já ekonomâlijn ašijnis. Sämmilij jiešhaaldâšmân kullee pargoid tipšo sämmilij vaaljâin valjim parlament, sämitigge. Virgeomâhááh kalgeh ráđádâllâđ sämitiggijn aašijn, moh pyehtih vaiguttiđ sämmilij sajadâhân algâaalmugin. Tágáreh tileh pyehtih leđe ovdâmerkkân laavâi valmâštâllâm tâi haldâttâhlij miärádâsâi olášuttem. Ráđádâllâmmonâttâllâm mittomeerrin lii olmâ, olmâáigásâš já ohtsâšibárdâsân viggee savâstâllâm

Sápmelaččaid iešmearridanrievtti ollahuvvan

Sápmelaččat leat Suoma ja Eurohpa uniovnna guovllu áidna eamiálbmot. Eamiálbmogiin lea iešmearridanriekti, mainna dárkkuhuvvo dat, ahte eamiálbmogiin lea riekti lupmosit mearridit politihkalaš, servodatlaš ja ekonomalaš áššiineaset. Sápmelaččaid iešstivrenbargguid dikšu sápmelaččaid válggaiguin válljen parlameanta, sámediggi. Eiseválddit galget ráđđádallat sámedikkiin áššiin, mat sáhttet váikkuhit sápmelaččaid sajádahkii eamiálbmogin. Dákkár dilit sáhttet leat ovdamearkka dihte lágaid válmmastallan dehe hálddahuslaš mearrádusaid ollahuhttin. Ráđđádallanmeannudeami ulbmilin lea ságastallan, mii lea eakti, rivttesáigásaš ja viggá ovttasipmárdussii.

Säʹmmlaijiõččmieʹrreemvuõiggâdvuõđ teâuddjummuš

Säʹmmla liâ Lääʹddjânnam da Euroopp unioon vuuʹdoʹdinak alggmeer. Alggmeerain lij jiõččmieʹrreemvuõiggâdvuõtt, koin miârktet tõn, što alggmeerain lij vuõiggâdvuõtt täättas mieʹlddmieʹrreed jiijjâs poliittlaž, õhttsažkååddlaž da tällõõzzlaž aaʹššin.Säʹmmlaijiõččvaldšma kuulli tuâjaid håidd säʹmmlai vaalin vaʹlljeemparlameʹntt, sääʹmteʹǧǧ. Veʹrǧǧneeʹǩǩâʹlǧǧesaǥstõõllâdsääʹmtiiʹǧǧinaaʹššin, kook vueiʹttevaaikted säʹmmlai sâjja alggmeeran. Näkam vueʹjjvueiʹtteleeʹd ouddmiârkkân laaʹjjivalmštõõllmõš leʹbevaaldšemvuõđlažtuʹmmstõõǥǥičõõđ viikkmõš. Saǥstõõllâm-mõõntõõllmõõžž jurddjen lij tuõtt, vuõiggäiggsaž da õõutmiõllsažvuõʹtteǩiččlõõttisaǥstõõllmõš.

Antalet förhandlingar enligt 9 § i sametingslagen

Enligt 9 § i sametingslagen ska myndigheterna förhandla med sametinget om alla vittsyftande och viktiga åtgärder, som på ett direkt och särskilt sätt kan inverka på samernas ställning som ett urfolk. Förhandlingsskyldigheten gäller bland annat utveckling av lagstiftningen om samerna, frågor som gäller samiska språket och undervisningen samt markanvändning och beviljande av tillstånd enligt gruvlagen inom samernas hembygdsområde.

Saamelaiskäräjälain 9 §:n mukaisten neuvotteluiden määrä

Uppdaterad den 20 mars 2025

Källor:

Problem som lyfts fram i statsrådets justitiekanslers avgöranden

Beredningen av förordningarna om förbud mot laxfiske i Tana älv (OKV/1215/10/2021)

Flera förhandlingar med sametinget har hållits med mycket kort varsel och förhandsmaterialet hade inte levererats i så god tid att Sametinget skulle ha hunnit behandla det i sina egna organ. Å andra sidan lyfter ministeriet i sitt svar fram att Sametingets ståndpunkt har varit att avtala om fiskebestämmelserna för 2021 så snart som möjligt och dess ståndpunkt tillsammans med fiskerättsinnehavarnas ståndpunkt bidrog till att tilläggstiden för avtal om fiskebestämmelser med Norge blev så kort som möjligt. Den längre tid som Norge skulle ha varit redo för skulle ha möjliggjort bättre prognoser.

Beredning av en ändring av gruvlagen (OKV/8/50/2019)

Det hade varit befogat att ordna förhandlingar enligt sametingslagen – – På basis av sametingets svar till arbets- och näringsministeriet och tidigare samråd och förhandlingar borde det inte ha varit oklart för ministeriet att förslaget gäller en sådan vittsyftande och betydande åtgärd som avses i 9 § i sametingslagen – -. Om frågan om behovet av förhandlingar däremot var oklart för arbets- och näringsministeriet borde ministeriet i vilket fall som helst ha hört sametinget för att utreda om det i den förändrade situationen vore nödvändigt att hålla förhandlingar.

Förslaget till ändring av gruvlagen har i generellt för samhället och med tanke på samernas rättigheter som urfolk varit särskilt viktigt. Ministeriet har försummat att trygga medborgarnas påverkansmöjligheter i anslutning till detta och i synnerhet att iaktta förhandlingsskyldigheten enligt sametingslagen.

Beredningen av fiskeavtalet i Tana älv (OKV/12/21/2016)

Jord- och skogsbruksministeriet har till vissa delar försummat att iaktta förhandlingsskyldigheten enligt sametingslagen. I förhandlingarna som hölls i oktober 2016 har man i själva verket endast kunnat förhandla om frågor som gäller avtalets ikraftträdande. Förhandlingarna om själva avtalet och dess innehåll borde ha förts i rätt tid innan förhandlingarna mellan Finland och Norge avslutades, för att sametinget skulle ha haft en möjlighet att påverka garanterad enligt lag.

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Utveckling av sametingslagens förhandlingsskyldighet

Innehållet i och behandlingsfasen av ändringen av sametingslagen

Sametingslagen har försökt revideras under fyra regeringsperioder sedan 2012. Reformen genomfördes 2025. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sametingslagen och 40 kap. 11 § i strafflagen (RP 100/2023 rd) överlämnades den 14 december 2023 och godkändes med ändringar i juni 2025. Lagarna trädde i kraft den 1 augusti 2025.

Reformen syftar till att främja samernas självbestämmanderätt samt förbättra förutsättningarna för deras språkliga och kulturella autonomi och för sametingets verksamhet. Sametingslagen från 1995 var delvis föråldrad och gav upphov till tolkningstvister.

Lagreformen bereddes i samarbete med sametinget, som har meddelat att det godkänner lagen även i dess slutliga form.

Centrala ändringar i sametingslagen:

  • Förutsättningarna för upptagande i vallängden sågs över. Bestämmelsen preciserades så att den uttryckligen gäller rätten att rösta och kandidera i sametingsvalet och inte frågan om vem som kan anses vara same.
  • En självständig och oberoende besvärsnämnd är första besvärsinstans i ärenden som gäller vallängden i stället för sametingets styrelse.
  • Myndigheternas förhandlingsskyldighet ersattes med en samarbets- och förhandlingsskyldighet.
  • Tidsplanerna och valförfarandena förbättrades bl.a. genom att det blev lättare att rösta i sametingsvalet.

Uppdaterad den 13 november 2025

Källor:

Sametingets syn på lagreformen

Enligt Sametingets pressmeddelande förbättrar den reviderade lagen samernas språkliga och kulturella autonomi samt sametingets verksamhetsförutsättningar. Reformen av samarbets- och förhandlingsskyldigheten anses vara viktig för framtiden, eftersom den gör förhandlingsprocesserna med myndigheterna mer förutsägbara och smidigare.

Den nya lagen anses medföra konkreta förbättringar, såsom ambulerande röstningsenheter och röstning på valdagen på flera orter i det samiska området. Dessa reformer gör det lättare att rösta på långa avstånd inom det samiska området och stärker demokratin.

Sametingets ordförande Pirita Näkkäläjärvi konstaterar att man genom lagen korrigerar de kränkningar av internationella människorättskonventioner som förekommit i Finland och som FN:s människorättskommitté konstaterade 2019 och 2022. Kränkningarna har berott på att kriterierna för rösträtt i sametingslagen har tolkats i högsta förvaltningsdomstolen på ett sätt som Sametinget aldrig har godkänt. På så sätt har personer som Sametingets organ inte identifierat som medlemmar av samesamhället tagits upp i vallängden.

Enligt pressmeddelandet erkänner Finland i och med reformen också det samiska folkets självbestämmanderätt i sin interna lagstiftning. Tillgodoseendet av rätten stärks bland annat genom att samernas och myndigheternas samarbets- och förhandlingsförfaranden förbättras i enlighet med den internationellt vedertagna principen om frivilligt, på förhand givet och informerat samtycke (free, prior and informed consent, dvs. FPIC).

Kriterierna för rösträtt och valbarhet vid val till Sametinget korrigeras med respekt för samernas självbestämmanderätt, och de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som konstaterats internationellt åtgärdas. I fortsättningen ska eventuella meningsskiljaktigheter avgöras av den nya oberoende och sakkunniga besvärsnämnd som inrättas, medan högsta förvaltningsdomstolen kvarstår i lagen endast med besvärstillstånd.

Uppdaterad den 13 november 2025


Källor:

Revidering av bestämmelserna om införande i vallängden för sametinget och förhandlingsskyldighet

Innehållet i de ändrade bestämmelserna i den reviderade samelagen

Syftet med den reviderade lagen är att genomföra FN:s människorättskommittés avgöranden den 1 februari 2019 i besvärsärenden som gäller godkännande till sametingets vallängd. Avgörandena hänför sig särskilt till lagens 3 §, dvs. rätten att bli införd i vallängden, men kommittén uppmanade även Finland att i större utsträckning vidta nödvändiga åtgärder för att fullgöra skyldigheten att förhindra motsvarande rättskränkningar i framtiden enligt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Samtidigt betonade kommittén samernas självbestämmanderätt när det gäller deras ställning och medlemskap i samhället.

Definitionen av same i fråga om rätten att rösta i sametingsvalet ändrades så att den gäller anteckning av en person i sametingets vallängd och inte frågan om vem som ska betraktas som same. Samernas rätt att som urfolk själva bestämma vem som är same, dvs. den s.k. gruppidentifieringen, stärktes genom att de objektiva förutsättningarna för anteckning i vallängden förnyades i samarbete med sametinget, och genom att valnämndens sammansättning utvidgades.

Ändringssökandet i ärenden som gäller anteckning i vallängden förnyades så att den första egentliga besvärsinstansen är en självständig och oberoende besvärsnämnd. Ändring i dess beslut söks hos högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar besvärstillstånd.

Bestämmelsen om myndigheternas förhandlingsskyldighet reviderades till en samarbets- och förhandlingsskyldighet. Närmare bestämmelser än tidigare utfärdas om förfarandet för skyldigheten och om beaktandet av samernas rättigheter.

Tidsplanerna och valförfarandena förbättrades bl.a. genom att det blev lättare att rösta i sametingsvalet.

Uppdaterad den 13 november 2025

Källor: