Laddar ikonen
Fotograf: Katri Lehtola Bildbanken Finland Finlands flagga vajar på en gata med gamla hus.

Personlig frihet och integritet samt rätten till liv

Alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Med personlig frihet avses inte enbart en individs fysiska frihet utan även individens fria vilja och självbestämmanderätt. Det kan till exempel vara fråga om frihetsberövande, om en person tas i förvar eller tas in för vård oberoende av personens vilja. Rätten till personlig integritet ger till exempel skydd mot tvångsmässiga medicinska ingrepp och liknande ingrepp. Rätten till trygghet omfattar det allmännas plikt att skydda individer mot brott.

Våld, särskilt våld mot kvinnor, är fortfarande ett allvarligt människorättsproblem i Finland. För att man ska kunna ta itu med problemet krävs såväl förebyggande åtgärder som tillräckliga tjänster för offer för våld. Utöver kön kan till exempel en etnisk bakgrund eller en funktionsnedsättning också inverka på att en individ blir utsatt för våld eller hot om våld.

Upplevt våld på hela befolkningens nivå

Andelen personer som upplevt fysiskt våld minst en gång under de senaste fem åren i olika grupper av svarande (%) 2021

Vähintään kerran viimeisten viiden vuoden aikana fyysistä väkivaltaa kokeneiden sukupuolittaiset osuudet eri vastaajaryhmissä (%)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Personer som utsatts för hot och våld fördelat enligt kön och ålder (% av 15–74-åringarna)

Uhkailun ja väkivallan kohteeksi joutuneet sukupuolen ja iän mukaan (% 15–74-vuotiaista)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Personer som fått en fysisk skada till följd av våld fördelat enligt kön och ålder (% av 15–74-åringarna)

Väkivallan seurauksena fyysisen vamman saaneet sukupuolen ja iän mukaan (% 15–74-vuotiaista)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Våld i parrelationer

Har upplevt fysiskt och sexuellt våld i parrelationen enligt kön (% av 15–74-åringarna)

Koettu fyysinen ja seksuaalinen parisuhdeväkivalta sukupuolen mukaan

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Personer som avlidit som offer för våld i en parrelation enligt kön

Parisuhdeväkivallan uhrina kuolleet sukupuolittain

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Antalet platser på skyddshem och antalet klienter

Antal familjeplatser

Turvakotipaikkojen lukumäärä ja asiakasmäärä Perhepaikkojen lukumäärä (perhepaikat))

Uppdaterad den 1 juni 2023

Skyddshemmens storlek beskrivs med antalet familjeplatser. Familjeplatsens storlek varierar och olika skyddshem har olika mängd familjeplatser. Om en klient kommer till ett skyddshem reserveras en familjeplats för hen. Även om en klient och barn kommer till skyddshemmet reserveras en familjeplats för dem. Hur många klienter det kan finnas på en familjeplats varierar och har inte definierats på ett bindande sätt.

Antalet klienter på skyddshem

Turvakotipaikkojen lukumäärä ja asiakasmäärä (turvakotipaikat)

Uppdaterad den 1 juni 2023

I antalet vuxna klienter på skyddshem ingår också de klienter på skyddshem som inte binärt statistikförs som kvinnor eller män.

Könsfördelningen bland skyddshemmens vuxna klienter

Turvakotipaikkojen lukumäärä ja asiakasmäärä (turvakotipaikat)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Antalet telefonsamtal till telefontjänster för offer för våld

Andelen våld i en parrelation av dem som kontaktar Nollinjen om våld (%)

Parisuhdeväkivallan osuus väkivaltaa koskevista yhteydenotoista Nollalinjaan (%)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Kontakter som gäller våld omfattar förutom samtal även kontakter via chatt åren 2021–2023.

Könsfördelning i Nollinjen bland personer som upplevt våld i parrelationer

Parisuhdeväkivaltaa kokeneiden sukupuolijakaumat Nollalinjassa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Kontakter som gäller våld omfattar förutom samtal även kontakter via chatt åren 2021–2023.

Antal telefonsamtal till Brottsofferjouren som gäller våld i parrelationer

Rikosuhripäivystyksen parisuhdeväkivaltaa koskevat puhelumäärät

Uppdaterad den 1 juni 2023

Siffrorna omfattar följande orsaker till att man tagit kontakt om våld i en parrelation:

  • Våld i en parrelation som drabbar en myndig person
  • Våld i en parrelationen som drabbar en minderårig
  • Besöksförbudsärende
  • Brott mot besöksförbud
  • Förföljelse
  • Psykiskt våld/hot/trakasserier/utpressning av närstående
Telefonsamtal mottagna av Kvinnolinjen

Naistenlinjan parisuhdeväkivaltaa koskevat puhelumäärät

Uppdaterad den 1 juni 2023

Andelen samtal om våld i en parrelation bland de telefonsamtal som besvarats av Kvinnolinjen

Naistenlinjan parisuhdeväkivaltaa koskevat puhelumäärät

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Antalet Seri-stödcenter och antalet klienter

Antalet Seri-stödcenter

SERI-tukikeskusten asiakasmäärät ja tukikeskusten määrä

Uppdaterad den 1 juni 2023

Antalet klienter

SERI-tukikeskusten asiakasmäärät ja tukikeskusten määrä

Uppdaterad den 1 juni 2023

Kundantalen gäller antalet första besök, inte det totala antalet besök vid Seri-stödcentren.

Öppnas i ett nytt mellanbladÖppnas i ett nytt mellanbladSeri-stödcentret är en stödenhet för alla personer över 16 år, oberoende av kön, som utsatts för sexuellt våld.

Källor:

  • Seri-stödcentren

Våld mot barn

Grovt våld mot barn

Minderåriga som har vårdats på sjukhus på grund av våld

Alaikäiset, joilla väkivallasta seuranneita sairaalahoitojaksoja

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Registret över vårdanmälningar inom specialiserad sjukvård, THL
Ålder och kön på våldsoffer som får sjukhusvård (2018–2022)

Sairaalahoidettavien väkivallan uhrien ikä ja sukupuoli

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Registret över vårdanmälningar inom specialiserad sjukvård, THL
Förhållandet mellan våldsutövaren och det minderåriga offret som vårdats på sjukhus (2018–2022)

Väkivallantekijän ja sairaalahoitoa vaatineen alaikäisen uhrin välinen suhde

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Registret över vårdanmälningar inom specialiserad sjukvård, THL
0–14-åringar som avlidit som offer för våld eller händelse som vållat skada med oklar avsikt

0–14 -vuotiaina kuolleet

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Barns brottsofferupplevelser

Unga som har haft upplevelser som offer under det gångna året (%) indelade enligt kön och gärning

Kuluneen vuoden aikana uhrikokemuksen kokeneita nuoria (%) jaoteltuna sukupuolen ja väkivallan muodon mukaan

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Andelen barn och unga som upplevt fysiska hot under det gångna året enligt kön och skolstadium (%)

Fyysistä uhkaa kuluneen vuoden aikana kokeneiden lasten ja nuorten osuus sukupuolen ja kouluasteen mukaan (%)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stäng

Klientens självbestämmanderätt är en bärande princip inom social- och hälsovården och en del av den grundlagstryggade rätten till personlig frihet och integritet. Med självbestämmanderätt avses till exempel klientens rätt att delta i beslut som gäller klienten själv. Inom social- och hälsovården ska användningen av begränsningsåtgärder grunda sig på lag på lag.

Åtgärder för att främja självbestämmanderätten

Social- och hälsovårdsministeriets projekt för att stärka klientens och patientens självbestämmanderätt

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Social- och hälsovårdsministeriet

Begränsningar av självbestämmanderätten i boendeenheter för personer med funktionsnedsättning

Klagomål och tillsyn som gäller begränsning av självbestämmanderätten och de grundläggande fri- och rättigheterna vid regionförvaltningsverken och Valvira

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (vammaisten asumisyksiköissä)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Den tyngsta åtgärd som tillsynen eller klagomålet har lett till

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (vammaisten asumisyksiköissä)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Riksdagens justitieombudsman har lyft fram bristerna i tillgodoseendet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning bland tio centrala problem med de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i Finland i varje årsberättelse sedan 2013.

Enligt verksamhetsberättelsen för 2021 varierar praxisen ”inom anstaltsvården och vid boendeenheter för serviceboende med heldygnsomsorg [… ] i fråga om begränsningar i klienternas självbestämmanderätt. Genom ändringarna i bestämmelserna om begränsningsåtgärder i lagen om ändring av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (381/2016) har situationen förbättrats, men det förekommer okunskap, brister och försummelser i den praktiska tillämpningen av lagen.” (s.127)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Begränsningar av självbestämmanderätten på barnskyddsanstalter

Klagomål och tillsyn som gäller begränsning av självbestämmanderätten och de grundläggande fri- och rättigheterna vid regionförvaltningsverken och Valvira

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (lastensuojelulaitoksissa)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Den tyngsta åtgärd som tillsynen eller klagomålet har lett till

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (lastensuojelulaitoksissa)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Riksdagens justitieombudsman har lyft fram bristerna i realiseringen av barnskyddet bland tio centrala problem med de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i Finland i varje årsberättelse sedan 2013.

Enligt verksamhetsberättelsen för 2021 vidtas ”på barnskyddsanstalterna […] fortfarande begränsande åtgärder i strid med barnskyddslagen genom att de används till exempel i sådana situationer eller på sådana sätt som lagen inte tillåter.” (s.127)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Begränsningar av självbestämmanderätten inom psykiatrisk sjukhusvård

Klagomål och tillsyn som gäller begränsning av självbestämmanderätten och de grundläggande fri- och rättigheterna vid regionförvaltningsverken och Valvira

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (psykiatrisessa sairaalahoidossa)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Den tyngsta åtgärd som tillsynen eller klagomålet har lett till

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (psykiatrisessa sairaalahoidossa)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Statistik över klagomål och tillsyn 2018-2022, regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)

Anmälningar om isolering och fastspänning av patienter inom vård och undersökningar mot patientens vilja

Ilmoitukset potilaiden eristämisistä ja sitomisista tahdosta riippumattomassa hoidossa ja tutkimuksessa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Regionförvaltningsverken

Begränsningar av självbestämmanderätten vid enheter för äldreomsorg

Klagomål och tillsyn som gäller begränsning av självbestämmanderätten och de grundläggande fri- och rättigheterna vid regionförvaltningsverken och Valvira

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (vanhustenhuollon yksiköissä)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Den tyngsta åtgärd som tillsynen eller klagomålet har lett till

Itsemääräämisoikeuden ja perusoikeuksien rajoittamista koskeneet kantelut ja valvonnat (vanhustenhuollon yksiköissä)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Riksdagens justitieombudsman har lyft fram förhållandena för och bemötandet av äldre bland tio centrala grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter i Finland i varje årsberättelse sedan 2013.

Enligt verksamhetsberättelsen för 2021 bör ”åtgärderna för att begränsa självbestämmanderätten i vården och omsorgen om äldre […] grunda sig på lag. Detta förutsätter en författningsgrund som emellertid fortfarande saknas nästan helt och hållet. Begränsningsåtgärder används även om det inte behövs och fastän situationerna skulle kunna lösas på andra sätt. Under coronapandemin har det förekommit felaktig praxis vid olika vårdenheter. Fortfarande föreligger det risk för att äldre personers rättigheter begränsas i onödan med hänvisning till hälsosäkerheten.” (s. 126)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Åtgärder för att främja självbestämmanderätten vid enheter för äldreomsorg

Personalens kompetens i att stöda självbestämmanderätten för klienter med minnessjukdom

Verksamhetsenheternas svar på frågan ”Hur bedömer ni er nuvarande personals kompetens inom följande områden: Stöd till självbestämmanderätten för personer med minnessjukdom” (%) år 2020

Henkilökunnan osaaminen muistisairaan asiakkaan itsemääräämisoikeuden tukemisessa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Har verksamhetsenheterna gjort upp en plan för hur självbestämmanderätten ska tillgodoses?

Verksamhetsenheternas svar på frågan ”Har er verksamhetsenhet en plan för tillgodoseendet av klienternas självbestämmanderätt?” (%) år 2020

Onko toimintayksiköissä tehty suunnitelma itsemääräämisoikeuden toteutumisesta?

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Resultaten från enkäten om klientnöjdhet inom äldreomsorgen 2022

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stäng

Med könsminoriteter avses ofta transpersoner (transsexuella, transvestiter och icke-binära) och interkönade personer . För dem kan könsmångfalden vara biologisk eller vara en del av könsidentiteten eller könsuttrycket. Såsom alla andra människor har de som hör till könsminoriteter självbestämmanderätt eller frihet att bestämma över sig själv och sitt handlande.

Slopandet av kravet på sterilisering i samband med könskorrigering samt särskiljande av rättelse av anteckning om juridiskt kön från medicinsk vård

Det ska inte längre krävas medicinska utredningar, diagnoser eller avsaknad av fortplantningsförmåga för fastställandet av det juridiska könet.

Regeringens proposition RP 189/2022 rd med förslag till lag om könsfastställelse och till lagar som har samband med den överlämnades till riksdagen den 22 september 2022. Riksdagen godkände 1.2.2023 lagen om könsfastställelse (295/2023) och tillhörande ändringslagar (296–307/2023). Lagarna trädde i kraft den 3 april 2023. Den nya lagen stärker tillgodoseendet av självbestämmanderätten, den personliga integriteten och rätten till privatliv och minskar diskrimineringen.

  • 0
    Initiativ
  • 1
    Förberedelse
  • 2
    Egentlig beredning (tjänsteuppdrag/beredningsorgan)
  • 3
    Remissförfarande
  • 4
    Fortsattberedning
  • 5
    Statsrådets beslutsfattande
  • 6
    Riksdagsbehandling
  • 7
    Stadfästande av lag
  • ..
    Verkställighet och uppföljning

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stärkande av interkönade barns självbestämmanderätt

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte den 27 maj 2021 en arbetsgrupp för reformen av translagstiftningen för mandatperioden 1 juni 2021–31 januari 2022. Tjänstemannagruppens mandatperiod förlängdes till den 31 mars 2022. Arbetsgruppen bestod av en tjänstemannagrupp samt en uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Tjänstemannagruppens uppgift var bland annat att lägga fram nödvändiga förslag för att stärka interkönade barns självbestämmanderätt i enlighet med barnets bästa och personliga integritet samt ålder och utvecklingsnivå.

Tjänstemannagruppen för reformen av translagstiftningen utarbetade den 31 mars 2022 en promemoria som innehåller följande förslag till stärkande av interkönade barns självbestämmanderätt:

Utredning av praxis

Utarbetande av en utredning om praxis för åtgärder och behandlingar som ändrar könsdragen hos interkönade barn.

Styrning

Styrning som betonar faktorer som ska beaktas vid sidan av medicinsk diagnostik, såsom barnets självbestämmanderätt och personliga integritet, tillhandahållande av mångsidig information samt hänvisning till kamratstöd.

Utbildning

Utbildning i intersexualitet och mångfald när det gäller könsidentitet för yrkesutbildade personer som arbetar med barn, så att de kan stöda interkönade barns uppväxt och utveckling.

Ändamålsenlig information

Säkerställa att interkönade barn och deras föräldrar får ändamålsenlig information.

Uppdaterad den 1 juni 2023

Läs mer om ämnet

Källor:

  • Social- och hälsovårdsministeriet
Stäng

Beslut om tagande i förvar fattas av en polis eller en gränsbevakare. I Finland får utlänningar tas i förvar, till exempel baserat på brottslighet eller rymning. Tagande i förvar innebär att man på ett djupt plan ingriper i en individs frihet och är därför endast tillåtet som sista åtgärd i vissa situationer som fastställs genom lag.

Tagande i förvar med stöd av utlänningslagen

Totalt antal personer som tagits i förvar

Polisens beslut om tagande i förvar

Poliisin tekemät säilöönottopäätökset (kaikki)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Tagande i förvar med stöd av utlänningslagen får i polisens häkteslokaler vara högst fyra dygn. Barn kan inte alls tas i förvar i polisens lokaler. En utlänning som tagits i förvar ska så snart som möjligt placeras i förvarsenheten. På grund av statistikföringssättet anger fotografen hur lång hela förvarstiden har varit sammanlagt i polishäktet och sedermera i förvarsenheterna eller i enbart förvarsenheten, om personen har placerats direkt där.

Gränsbevakningsväsendets beslut om tagande i förvar

Rajavartiolaitoksen tekemät säilöönottopäätökset (yhteensä)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Antalet minderåriga personer som tagits i förvar

Polisens beslut om tagande i förvar

Poliisin tekemät säilöönottopäätökset (alaikäiset)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Tagande i förvar med stöd av utlänningslagen får i polisens häkteslokaler vara högst fyra dygn. Barn kan inte alls tas i förvar i polisens lokaler. En utlänning som tagits i förvar ska så snart som möjligt placeras i förvarsenheten. På grund av statistikföringssättet anger fotografen hur lång hela förvarstiden har varit sammanlagt i polishäktet och sedermera i förvarsenheterna eller i enbart förvarsenheten, om personen har placerats direkt där.

Utöver det som presenteras i diagrammet fattade polisen 2020 och 2021 under 5 beslut om tagande i förvar av minderåriga. Av dataskyddsskäl publicerar vi inga exakta siffror. Gränsbevakningsväsendet statistikför inte taganden i förvar av minderåriga separat.

Källor:

  • Polisstyrelsen
  • Gränsbevakningsväsendet

Genomsnittlig längd för tagande i förvar

Genomsnittlig längd för tagande i förvar i polisens lokaler

Säilöönoton keskiarvo poliisin tiloissa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Genomsnittlig längd för tagande i förvar av minderåriga i polisens lokaler

Säilöönoton keskiarvo poliisin tiloissa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Genomsnittlig längd för tagande i förvar i Gränsbevakningsväsendets lokaler

Gränsbevakningsväsendet meddelade att den genomsnittliga längden på tagandet i förvar var några timmar. Personerna förvaras i Gränsbevakningsväsendets lokaler endast under den inledande behandling som ärendet kräver, varefter klienten flyttas till en förvarsenhet eller, om förutsättningarna uppfylls, till ett polishäkte.

Uppdaterad den 1 juni 2023

Genomsnittlig längd för tagande i förvar i Migrationsverkets lokaler

Uppdaterad den 1 juni 2023

Genomsnittlig längd för tagande i förvar av minderåriga i Migrationsverkets lokaler

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Polisstyrelsen
  • Gränsbevakningsväsendet
  • Migrationsverket
Stäng

Människohandel är ett allvarligt brott och en kränkning av mänskliga rättigheter. Vid människohandel begränsas en annans frihet och handlande. Människohandel förekommer i mycket olika former, till exempel i anslutning till utnyttjande av arbetskraft. Endast en del av människohandeln kommer till myndigheternas kännedom. I Finland finns flera aktörer som motarbetar människohandel och hjälper offer.

Resurser för arbetet mot människohandel

I praktiken förverkligade årsverk som allokerats till människohandelsarbetet per aktör

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Justitieministeriet
  • Social- och hälsovårdsministeriet
  • Hjälpsystemet för offer för människohandel

Regionförvaltningsverkens resurser som använts för övervakning av utländsk arbetskraft

Uppdaterad den 1 juni 2023

Övervakningen av utländsk arbetskraft inom ansvarsområdena för arbetarskydd omfattar två centrala delområden inom övervakningen. Vid inspektionerna övervakas att utländska arbetstagare har rätt att arbeta i Finland. För det andra säkerställer man i samband med övervakningen att arbetsgivarna följer lagstiftningen i fråga om minimivillkoren för utländska arbetstagares anställningsförhållande. Om arbetsgivaren inte iakttar anställningsförhållandets minimivillkor kan det vara fråga om arbetsrelaterat utnyttjande eller till och med människohandel. Typiska fenomen som observerats under övervakningen är användning av arbetskraft som inte har rätt att arbeta och svart arbetskraft samt underlöner. Arbetarskyddsmyndigheten är skyldig att anmäla misstanke om arbetsrelaterad människohandel och grov människohandel till polisen för förundersökning.

Källor:

  • Social- och hälsovårdsministeriet

Antalet anställda inom polisen som huvudsakligen utför bekämpning och undersökning av människohandel

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

  • Polisstyrelsen

Människohandel som kommit till en myndighets kännedom

Människohandel är vanligen dold brottslighet, av vilken endast en del bedöms komma till myndigheternas kännedom. Det finns flera orsaker till att människohandel så sällan upptäcks. Offren är ofta rädda för dem som utnyttjar dem.

Antalet nya klienter i hjälpsystemet för offer för människohandel enligt syftet med utnyttjandet och platsen där det sker

Ihmiskaupan uhrien auttamisjärjestelmän uusien asiakkaiden kokonaismäärä (vuosi)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Ihmiskaupan uhrien auttamisjärjestelmän uusien asiakkaiden kokonaismäärä (tarkoitus)

Uppdaterad den 1 juni 2023

I Benefit Fraud-människohandel underkastas offret förhållanden som kränker människovärdet, till exempel extrem fattigdom, så att den som utnyttjar offret kan ta emot de stöd som betalas till offret och till exempel ta snabblån i offrets namn.

Källor:

Statistik över straffprocesser i anslutning till människohandel

Ihmiskauppaan liittyvät rikosprosessitilastot

Uppdaterad den 1 juni 2023

Med brott som kommit till myndigheternas kännedom avses ett ärende som registrerats som brott i datasystemet för polisärenden. Brottet kan ha kommit till polisens, tullens eller gränsbevakningsväsendets kännedom antingen i form av en anmälan eller i samband med en undersökning.

Källor:

  • Statistikcentralen (statistiken över brott och tvångsmedel) och domstolsstatistik

Andel av Neliapila-organisationens kunder som inte har velat omfattas av myndighetstjänsterna

Svar på frågan ”Hur framskred ärendet om man talade med personen om människohandel eller annat allvarligt utnyttjande?” (%) år 2022

Osuus Neliapila-järjestöjen kyselyyn vastanneista, joka ei ole halunnut viranomaispalveluiden piiriin

Uppdaterad den 1 juni 2023

Svar på frågan ”Om personen inte ville gå vidare med ärendet, vilka var orsakerna till det?” (%) år 2022

Osuus Neliapila-järjestöjen kyselyyn vastanneista, joka ei ole halunnut viranomaispalveluiden piiriin (asiaa ei viety eteenpäin)

Uppdaterad den 1 juni 2023

Den svarande kunde välja flera svarsalternativ.

Uppgifterna grundar sig på ett frågeformulär som riktar sig till Neliapila-organisationernas anställda och som fylls i när det uppstår misstankar om människohandel i berättelsen från en person som är kund hos organisationen. När människohandel identifieras med låg tröskel är det sannolikt att en del av de identifierade personerna är offer för något annat brott än människohandelsbrott. Uppgifterna för 2022 grundar sig på 214 blanketter, där det hade antecknats en bedömning av vilken form av människohandel personens situation hänvisade till.

Neliapila-organisationerna är ett organisationsnätverk som har till uppgift att bland annat att hjälpa offer för brott som människohandel och brott med drag av människohandel samt att identifiera sårbarheter i anslutning till människohandel. Neliapila-organisationerna är Monika-Naiset liitto ry, Flyktingrådgivningen rf, Pro-tukipiste ry och Brottsofferjouren.  Nätverket grundades i april 2015.

Källor:

  • Neliapila-organisationernas enkät till sina anställda

Antalet uppehållstillstånd som beviljats på grund av människohandel och arbetskraftsutnyttjande

Ihmiskaupan ja työperäisen hyväksikäytön perusteella myönnettyjen oleskelulupien määrä

Uppdaterad den 1 juni 2023

Statistiken omfattar både de ansökningar om ett första uppehållstillstånd och de asylansökningar där beslutet grundar sig på att man fallit offer för människohandel. Dessutom ingår ansökningar om fortsatt tillstånd i statistiken.

Information samlas inte in om alla uppehållstillstånd som beviljats offer för människohandel. Även personer som fått internationellt skydd kan vara offer för människohandel. Det är dock inte möjligt att få statistik över de tillstånd som gäller asyl eller alternativt skydd och som har legat till grund för att någon fallit offer för människohandel. Uppehållstillstånd för en person som fallit offer för människohandel kan beroende på situationen också beviljas av individuella mänskliga orsaker, för vilket man inte heller samlar in exakta antal.

Källor:

  • Migrationsverket
Stäng

Med hatbrott avses ett brott vars motiv är fördomar eller fientlighet mot offrets antagna eller faktiska etniska eller nationella bakgrund, religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller till exempel funktionsnedsättning. Hatmotiv kan vara straffskärpande.

Hatretorik kan vara ett brott enligt strafflagen, diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen eller jämställdhetslagen eller uttalanden som annars är allmänt skadliga.

Hatbrott som kommit till polisens kännedom

Anmälningar om brott till polisen om misstänkta hatbrott

Poliisille tehdyt rikosilmoitukset epäillyistä viharikoksista

Uppdaterad den 1 juni 2023

Polisens uppgifter om anmälningar om brott har använts som material för utredningen. Det innebär att det handlar om misstänkta hatbrott och inte om brott som ännu inte dömts ut i domstol.

Andelen olika hatbrottsmotiv i anmälningar om misstänkta hatbrott

Eri viharikosmotiivien osuudet epäillyistä viharikoksista tehdyissä rikosilmoituksissa

Uppdaterad den 1 juni 2023

Källor:

Stäng